A walk down memory lane.
Kategori: Let's do it.
Fredagsnatten går snart in för landning och för mig väntas bio och tidig sänggång då tröttheten värker i hela kroppen.
- hösten kom över en natt, min värld färgas gyllengul och daskigt grönlikt, kylan kryper närmre och sommarens sista strålar har värmt upp tillvaron för sista gången.. från och med nu, deklarerar jag sommaren 2008 som över, passerad och historia - men inte och aldrig glömt.
Jag sitter här och väntar på att klockan ska bli 9.
Lyssnar på musik som borde ligga i papperskorgen sedan en god tid tillbaka, men jag antar att det är emot mina principer att slänga och göra mig av med toner och noter från tider som varit. Det tar mig på tåget tillbaka i tiden, en trip down memory lane, på gott och ont.
Inser att vissa delar av mitt liv kanske förklarar den människan jag idag sitter och gömmer på innom mig - läser igenom bloggar från svunna tider och försöker minnas, vad skiljer mig från den person jag var då och den personen jag är idag?
- Det är mycket.
Mestadels utveckling - no shit?
Att läsa vidare tar oss in på ny vägar när gymnasiets tid är historia.
När jag gick på gymnasiet och tiden innan jag började läsa på universitetet, den tiden då jag jobbade ihop räkningarna och levde från månad till månad - så var jag en helt annan person än vad jag är idag. Kallas kanske kunskap.
För varje år som går känner jag mig lugnare innombords, varje dag är inte längre hela havet stormar med panikattacker och ångest. Det lugnar ner sig, jag känner mig själv på ett helt annat plan. Förr trodde jag nog att jag visste allt, idag vet jag att jag inte vet ett skit - men det är okej. Man lär sig av sina missar och jag har gjort många sådana. Idag vet jag att det är okej, det är då lättare att erkänna - för om åren när jag blev bränd så var det panikens syster som flyttade in, ångest - vad har jag nu gjort, när jag var bränd så tog jag själv på mig som litade på personen från första början, jag tog på mig andras brister som mina egna. Idag, så vet jag med största säkerhet att om någon är en idiot - så förtjänar dom inte mitt sällskap, säga vad dom vill - men det är inte mitt fel att dom inte kan uppföra sig, att dom inte kan bete sig som goa medmänniskor. Det är bara att gå vidare, det går inte att styra.
Att släppa greppet har alltid varit det svåraste jag vet, men nu är det lättare. Det är inte värt att oroa sig för sådant som man inte kan styra över i alla fall. måla inte fan på väggen innan väggen är rest. Andas och ha tillit till framtiden, för en sak är säker - det löser sig alltid.
sminket var annorlunda, självsäkerheten var annorlunda - livet såg ej ut som idag när vintern 05/06 kom.
Jag är glad över att vissa delar av mitt liv är över, det är svårt, tungt och jobbigt att vara ung tjej i dagen samhäller - for sure.
love,em.
