Ibland säger kroppen ifrån - den säger, nej fröken lindgren nu räcker det - idag var en sådan dag.
Jag gick till campus - nattens kommande storm hade redan började visa sina kommande spår i form av ett stilla regn. Kände mig yr och illamående, socker sug och dålig blodsocker, kände mig spyfärdig och utmattad - resultatet var att antingen svimma av eller gå hem och lägga mig och jag valde det senare och sov till 4 pm idag.. Nu när jag vaknade kände jag energin tillbaka i kroppen, Chea hade lagat koreansk kyckling wook och de satt och åt framför brasan och kollade på harry potter, som vanligt så proppar dom mat i mig också, så jag slår mig ner med min filt och njuter av värmen, sällskapet och maten som värmer gott i magen.. Utanför regnar det förfullt nu.. ett ihärdigt regn som ilsket slår i taket som ett ångande lokomotiv, utan stop, i samma rytm och lika ihärdigt som någonsin.. det är värre än det brukar, det är en november storm på ingång har nyheterna gått ut med storvarningar om - stanna inne säger dom.. jag säger, fine by me - ska bli mig ett sant nöje!
Vinden börjar trappa upp ordentligt nu - inne är det varmt och jag är glad att jag har ett varmt hus att vistas i just nu, för stormarna här är inte som hemma i svea, stormarna här är orkanstyrka - då du flyger bort om du går ut, kör av vägen om du inte är en van bilförare (och jag är en van bilförare och kan köra i alla väglag i sverige) men regnet här är annorlunda.. ibland regnar det så mkt att det spelar ingen roll hur många paraplyer du har.. det är tjockt tungt och hårt regn som kommer uppifrån, nerifrån och från sidorna.. på vägen känns det som att köra under vatten och vägarna här är inte som våra, vattnet rinner aldrig undan.. på stora motorvägarna lägger sig vattnet som centimeter tjocka hinnor, livsfarliga för varje nyck bilen might do.
Jag håller mig alltså glatt hemma idag, med en brownie-mix som snart ska in i ugnen..

Jag kom i min smalis jeans i tisdags, lagomt tills obama stod som president..
jag bar dom hela kvällen och hela natten när firandets påbörjades.. fick inte ont av dom, dom satt perfekt!!!! jag köpte dem under våren i 2an på gymnasiet.. då kudne jag knäppa dom, men inte sitta i dom eller röra mig i dom.. 1900 kronors fornania bortkastade? nej, jag spar tänkte jag och jag ska i dem, en vacker dag.. senaste åren har jag inte kunnat använda dem alls.. fått dom över höfterna har jag bara kunnat se mig om i stjärnorna.. det var ett glädjefnatt som utspred sig när jag smärt fick på mig dom utan att det hängde över varken fram, bak eller i sidorna.. perfekt passform..
jag blir bara glad - för jag har kämpat hårt.



love, em.