Det är inte du - inte du heller och inte du heller - nej jag pratar om Prince, min Prince - min nyförvärvning till familjen.
För en  vecka sedan så trampade jag in på ett animal shelter och blev förälskad i minst 20 av de 100 hundarna som skällde i desperata försök att få min uppmärksamhet, helst hade jag velat tagit med dem allihop hem, men realistisk måste man ju vara någon gång ibland sådär. Så jag valde en, en pekingese, med guldbrun breed och älskvärd personlighet. En vecka senare, igår, så fick jag hämta hem honom.
Det är stort ansvar med en valp, men med hjälp av human society som tar hand om adoptioner som denna får man gratis veterinär, bärkorg, säng, mat, koppel m,m - en dvd och massa information om hur man bäst föder upp en vovve.
Som turen är, är han redan rumsren - underbar och lekfull.
Dock är det inte lika roligt att stiga upp i ottan och frysa näsan av sig för att han måste kissa, men det är smällar man får ta och jag ångrar mig inte en sekund!
HAN ÄR SÅ SJUKT SÖT! bilder kommer snart. Han är sjukling just nu och får dropp i ögonen, då han har uttåtstående ögon blir dom lätt inflamerade och han har en kon runt huvudet så han inte ska riva och klia runt omkring, plus att han är jätte spinkig nu efter stressen att bo tätt inpå 100 andra hundar och i samma bur som 4 stycken.
Men om en vecka så kommer bilder, när jag fått göda honom lite och när konen är borta.

Jag och min syster har alltid fått höra av mamma, camilla och alla andra i vår familj att vi ska inga djur ha. Vi är inte sånna människor som man associerar med ordet djurvän. Det är inte det att jag inte tycker om djur, jag gillar bara inte andras djur. Min vovvsing älskar jag dock mer än någonting annat. Camillas hundar, visst jag tycker om dom, men det är inte en del av min familj och det är inte jag som har fostrat dom. Jag är som mirrande i sex and the city som inte tycker om andra bebisar än hennes egen. Prince är min bebis och honom tycker jag om. känner dock paniken frodas innom mig då ord som "du är så lik din faster" printas in i mitt huvud, ord som jag många gånger har hört. Hon har ingen annan än hennes hund och har nästan aldrig haft. Haft otur med män tills hon tillslut gav upp, kommer det att bli jag? kommer jag sluta ensam i en etta i sala med en vovve som enda sällskap? Nej, det får vi verkligen hoppas. Han är bara lite kärlek just nu, lite sällskap här för svängen och kommer om några år vara en del av min familj - för familj ska jag ha, jag tänker inte bli en ensam hund-kvinna!

nu ska jag åka och hämta pink efter jobbet, ta prince till parken så han får leka lite och börja packa - för jag flyttar ju somsagt i helgen:)

love, em.