Är han otrogen? är han inte otrogen? ska jag stanna kvar och vänta på svar? någonting är fel - jag kan inte sätta fingret på vad, magkänslan säger allt - det kommer aldrig bli bra igen. Men den attityden kommer jag ingenstans, men det finns ingen medicin som inte heter prozac som hjälper mot dålig magkänsla, känslan som flyter ut i hela kroppen som ett försmittat virus - som förgiftar hela ditt sinne..
Dumpa, utan någon annan anledning än dålig magkänsla..? men jag har ju nästan alltid rätt och med den här känslan i kroppen, som jag inte kan få bort - hur kan det då bli bra? det leder till det faktum att inte längre är lycklig, är det inte då det är dags att gå vidare?
Men jag älskar ju honom, gudarna ska veta hur mkt jag älskar honom - hur lite jag vill vara utan honom och hur svårt det kommer att bli att gå vidare.. han var min första på många sätt, han gav mig någonting som ingen annan någonsin kunnat gett mig, ett förhållande där jag inte kräks på och vill rymma så fort dörrarna är stängda.. han fick mig att tro på det faktum att hur omöjlig jag än må vara, så hittar sånna som jag och rätt ibland.. jag fick bekräftat att jag kan ha ett förhållande, jag är inte för rastlös..

Hur låter man någonting gå, som man älskar så mycket? Paniken snörar sig i maggropen och jag är tillbaka på ruta ett.. jag kan inte lämna honom, jag älskar honom för mycket.. jag kan inte göra någonting, för jag har inga bevis som talar till mig, att någonting är fel - annat än en känsla.. men är inte en känsla värd ganska mkt??

för att få över tankarna på annat så krossar jag gymmet twice aday och försöker, försöker att inte tänka på det faktum att ingenting är som det brukar vara.. han säger att det är en fas, han säger att allt kommer att bli perfekt, han säger så mkt och jag tror inte på någonting...

I'm loosing my mind, I don't know what more I can do - I don't know what to do... I don't know what to do with my self..

godmorgon..