So here I am, on my bedroom floor.. nyss hemkommen från middag och bio med Pink och J, PS. I love you hette filmen och chipotle stod på menyn..
Filmen är baserad på en bok som min mamma köpte till mig förra hösten, grät floder redan efter första 2 sidorna och värre blev det, filmen var på samma nivå, jag och Pink satt och småhulkade precis hela filmen..

Det fick mig att tänka, att fundera en lördagnatt efter en extremt känslosamdag, är kanske inte det bästa och det mest effektiva sättet att lösa det på, men tankar ska tänkas och funderingar ska funderas.

Jag undrar hur min bok kommer skrivas, jag undrar hur mitt liv kommer att avspegla sig i andras tankar..
Det är inte så att jag vill veta, att jag vill ha alla svar - men jag oroar mig, ibland - men bara lite..
För att ta fel steg i livet, för att välja fel väg.
Jag är rädd för mig själv.

Jag är rädd för mig själv på det sättet att jag vet vem jag är och trots denna vetskap så vet jag inte någonting, för samma misstag upprepas, samma känslor får kännas vid och samma vägar gås även om felvalda sådana.. jag lär mig inte av mina misstag, jag översvämmer mitt hjärta, mitt liv, min hjärna med nya..
Jag är en passionerad person, med stark vilja. Jag är impulsiv, jag tänker aldrig efter.. jag är en sådan människa som pratar innan jag tänker efter och jag är en sådan person som handlar utan att tänka på konsekvenserna.. alltid.
- jag hör er många tänker, men om du vet det, så ändra på dig.
Jag kan inte.
Jag har försökt.. men jag är den jag är, så starkt - enda in i själen, det återspeglar sig i allt jag gör, utåtriktad, frammåt och impulsiv i alla sätt som finns.. Allt jag gör, gör jag för mycket.. Det skulle vara som att säga till en artist att han inte längre kan vara kreativ..

Jag fick höra senast igår, "vilken lyx att vara du, som klarar av att ta för dig och verkligen ge dig hän till någon"
Jag säger, vilken lyx att vara du och slippa hoppa, dag efter dag..

för det är så det känns.. jag gör allt till så fullo att det känns som att hoppa från en klippa, varje dag och ibland så landar jag på något ruggigt mjukt och ibland så blir det plattfall av besvikelser och sårade känslor..

jag är rädd för att älska dig för mycket.. jag är rädd att du inte ska ta emot mig.
jag har inga livlinor, jag använder mig inte av sådant.

Jag älskar, jag hatar, jag älskar igen, jag bråkar, blir sams, jag bråkar igen..
Det är jätte jobbigt att vara jag, jag tycker mitt liv är skit och jätte jobbigt ungefär 98% om dagen, men det är dom 2%  som inte är skit och jätte jobbiga som får alla andra % tal att inte existera, det är när allt jag ger och känner, landar tillbaka hos mig, när jag landar mjuk, när någon tar emot mig - när jag hoppar utan att krossas.
Det är dom 2% som räknas, för dom överväger allt annat.

Om man lever fullt ut, så såras man - absolut Man har skurit av livlinorna och ryggen är fri för vilken som helst att sticka kniven i..
Om man lever fullt ut, så har man häller inga hämningar när det som är bra i livet krossar din väg, om man lever fullt ut så ser man lyckan för vad det är.
En resa på ett rosa moln, till månen och i blixtfart tillbaka..
För att bli på riktigt lycklig, vad än lycka må vara för dig.. så måste man våga hoppa och riskera att slå sig hårt, man måste våga stå stabilt och veta att underlaget kan brista, man måste våga leva och att ha hämningar i livet är för mig att göra sig en stor björntjänst som ingen vill ha..

För när slutändan kommer, så vill jag inget ånger ha.. Jag vill säga, jag gjorde bort mig, jag gjorde fel, jag blev sårad och det gjorde ont, men jag var lycklig och jag levde varje dag till fullo, jag levde fullt ut.

Nu ska jag sova, have a lot of thoughts on my mind..
Jag vill ha någon här, någon som jag verkligen kan prata med.. jag är bara så trött på drama, så förbannat trött på drama.. om människor bara kunde.. ha.. lite tillit till sitt eget liv, varför ska alla må så dåligt? varför ska jag känna mig så skylldig för att vara lycklig och varför får jag känslan av att vissa vill se mig misslyckas?

det jag älskar med amerika är att här är folk genuint lyckliga för någon annans skull, när någonting bra händer denne.

godnatt.

Karin, kan pyret komma snart eller? jag tror på en flicka. kom nu pyret, så jag kan få sluta kalla dig pyret!