Jeanettes pappar har nu landat på amerikansk mark, väntar på att han ska ha hälsat på jeanette på sjukhuset innan han kommer hit, han ska sova i jeanettes rum, nog känns det väl märkligt när jag aldrig har träffat honom förut, men man måste hålla ihop så mkt man kan i en situation som denna, det är en sak som är klar.

Idag skickade Will Scott, min lärare i media analysering, iväg mig till kuratorn på skolan, efter att mer eller mindre brytit ihop efter lektionen.. en blandning av chock, som ändrade riktning, tröttheten börjar ta ut sin rätt på obehagliga sätt, har max, om man lägger ihop alla minuters sömn jag fått, fått 2 timmars sömn sen i lördagsnatt..
Helvetet öppnade verkligen sina portar på vidgavel och stängde igen stenhårt så fort jag passerat tröskeln.

jag är inte i det här ensam, det är människor omking mig som ställer upp och är fantastiska vänner, det är när situationer som denna knackar på dörren man verkligen inser, man inser vilka sanna vänner är och man inser vilka man kanske inte ska lägga någon mer energi på.. Jag tror jag har valt mina vänner väl, för alla mina vänner ställer upp 100%.. det värsta som finns är att få en obehaglig överaskning när människor man trodde på inte finns där när det krisar sig, det hade nog fått droppen att rinna över om det hade visat sig att vänner här är skräp.
men dom är fantastiska och jag ger all min kärlek till dem, som fått mig igenom den här första veckan.

nu är det mycket praktiska saker som ska ordnas med, om Jeanette ska hem till Sverige, så måste jag få en ny room mate, flytta kan jag inte, för kontrakt har jag och jeanette skrivit på enda till juni. Och om jeanette kommer tillbaka till spring quarter, om hon åker hem, hur ska vi göra där i mellan? jag skriver detta och inser att nästa hyra ska endå inte betalas förrän nästan då och då klarar vi det ekonomiska, men frågan är - hur ska jag klara mig utan henne? den här lägenheten är ruggigt stor och läskig även när hon sover här och är här, nu har vi köpt ny soffa och allt, ska jag sitta där ensam och glo på tv varje kväll?
tack och lov så har jag en underbar pojkvän som gärna upptar platsen bredvid mig i soffan..

men jeanette, du är min andra halva.. om du åker hem.. vad ska då bli av med mig?
vem ska då förstå? vem ska då skratta åt ingenting med mig? vem ska då laga mat? vem ska då vara mitt trogna sällskap? vem ska då, vara min bästa vän här på andra sidan atlanten?

sanningen är att tomrummet som skulle dyka upp om det blir strängt bestämt att jeanette måste åka hem.. vill jag inte ens hitta någon som kan fylla.. men jag ser ändå hopp, hopp om att hon inte ska behöva åka hem..

nu är det fredag, helgen ska kickas igång och jag har fått stränga ordrar om att inte öppna en enda bok i helgen av alla mina lärare..

NU ska umgås med min karl.
vänta på att jeanettes pappa kommer, trevligt att träffa honom, tråkiga omständigheter bara.
sen blir det bio med tjejerna ikväll och min man så klart..

ibland så inser man, hur kärt livet är.
jag älskar mitt liv och har nog aldrig uppskattat det så mycket som nu..
tänk vad lyckligt jag kan skatta mig, just bara för att jag har fantastiska vänner som hjälper mig genom allt..


god helg vänner.