Vaknade med panik och ångest - vill inte göra det där compasstestet igen, inte nu när jag kommer på vilken pärs det var första gången jag gjorde det - men vad har jag lärt mig av det? att det lugnt den här gången och inte bli så stressad, men det är klart att jag är stressad, för allt jag behöver är att göra ett enda poäng bättre än sist! skulle jag råka göra sämre så skulle jag börja gråta!!
Idag saknar jag mina vänner - alot! vaknade med den känslan också... Jag saknar närhet och kärlek - kramar och pussar. Jag saknar att ha någon nära mig som älskar mig, en vän som känner mig utan och innan..
Men, as we say in sweden - ibland vaknar man på fel sida av sängen. Det är bara vad det är, en dålig dag.. som från och med nu, bara kan bli bättre!
Life has so far taught me one thing, it never turns out the way you thought it would, no matter how well you plan, life has it's own plan for you. This is my journey and my attempt to follow the road life lays out for me, as a new mom, and with the constant struggle of what country and continent to call home - my journey to figure out where I actually belong.