but I do - and it hurts like hell.

I'm so tired of this feeling, I'm so tired of meeting the wrong guys, I'm tired of always beeing wrong.

Jag såg honom, det är hela grejen.. Jag såg honom med henne.
Varför fortsätter jag leva i en jävla lögn? He's not that in to me! Har han mig bara för att vänta på någonting bättre?
Kan det bli sjukare än det är nu..? Han får mig att må som skit och det har jag fått nog av..

jag ger upp nu, på riktigt.
en gång till kan vi skriva ner på kartan att kärlek är ingenting för mig.
en gång till så kan jag känna mig bränd.
Jag bara väntade, hoppades och täntke - det blir nog bättre..
men det blir inte bättre - it wasn't even there in the first place..

orkar inte, verkligen inte.
jag hatar honom, från och med nu så bestämmer jag mig för att honom - jag kan göra sånt, jag är duktig på det, stänga av är det jag är bäst på, det betyder dock inte att det gör mindre ont - det betyder bara att en vacker dag i framtiden så kanske jag vinner en oscar för bra skådespeleri..

Hur som helst, så orkar jag inte längre..
jag klarar inte av en smäll till.. vad fan är det för fel på mig?
varför blir det alltid såhär!?!?!?

hejdå.