It's not! and Yeah, you know what - it's not!
Fröken Emelie Lindgren hoppar av glädje - why? för att hon efter så många veckors slit faktiskt inser att hon har lärt sig så pass mkt i sin argumentation klass att hon inte gör fel! HURRA! äntligen så har jag lärt mig allt det där knaset, eller allt och allt är väl att ta i så jag spricker - men jag har lärt mig i alla fall och det gör mig förbaskat glad:D
Nu ska jag lägga mig och läsa philosfi någon timme innan det är dags för mig och Pink att åka och träna, mitt huvud håller på att explodera och magen kurrar högt - men lite träning sitter fint endå liksom.. äta får jag göra när jag kommer hem, det är ju liksom jeanette som lagar mat i vår familj och jag är ju inte så haj på det, märkte vi särsklit mkt av igår då det enda jag behövde göra var att ta ut tallriken ur ugnen (vi har ingen micro) och jag brände sönder mina fingrar, så nu har jag jätte ont på alla mina fingertoppar på vänsterhanden.. så köket - mina vänner.. är en livfarlig plats, jag aldrig skulle rekomendera någon att besöka!

Hemlängtan gror, men det känns ganska lugnt nu - 2 veckor imorgonkväll, sen sitter jag på planet - hem, hem till mina nära och till mina kära, jöss vad jag längtar efter er!
mina bästisar, min familj och min stad i världen!

det är skönt nu när man börjar se slutet på quarten och man har koll på allt som ska vara gjort och man känner att visst kommer det vara ett mindre helvete att få allt gjort - men omöjligt är det inte och 2 veckors helvete, det kan jag stå ut med - för sen vet jag ju att jag får vila upp mig och ladda om batterierna med massvis med kärlek hemma i mitt svealand!

suget och saknaden efter malin och charlie kom också här om dagen.. en pratstund med en och var på tu man hand skulle jag betala mycket för, dom i thailand och jag här - när man är van att ventilera saker med charlie, så är det tungt och jobbigt när man inte längre kan göra det på samma sätt, jag skickade iväg en halv bibel i ett mejl, men det är inte samma sak.. jag råder alla att hålla sig undan när jag och charlie får öppna en flaska vin i junivärmen och för första gången på ett år vräka ur oss allt som under året har påverkat oss... allt som vi har upplevt, hur det gjort oss till dom som vi är idag.. kärlek.
jo det saknas!

att börja prata om er andra där hemma, låter jag vara - för er vet jag ser så himla snart.. och att då börja prata om er som jag vet att jag träffar om två veckor kommer göra väntan outhärdig! eller korrekt, väntan meeer outhärdig än den redan är...

jag älskar er alla - massvis och massa mer!
godnatt!