The same moon.
The same moonlight will always shine on us.
Wherever I'll go, you will always be by my side.
Wherever I'll go, I'll always take your love with me.
Wherever I'll go, you will still me the best about me, you will always be the best person in my life.
And I'll always love you - You see right thrue me, and you know it's true - You will always be the one and only for me.
Lördagnatt.
- det är förlänge sedan sänggång, men sömn är inte aktuellt, inte nu.
Kvällen har spenderats med min älskade familj - och i kriser som denna lär man sig uppskatta det som fanns rakt framför mig hela tiden.
Jag har lagat mat till min kära far och mina syskon, grillat och potatisskivor ungstekta med havsalt och rosmarin, smarrig sallad och vitlöksbröd - värmen låg på, på altan så maten åt precis där grillat ska ätas och jag tillsammans med hela min familj blev förundrade över hur kvinnan som alltid klagar på att hon inte annat än makaroner om ens det kan laga smällde ihop en sådan läcker kvällsmåltid, eloge till mig med bravader.
Far min blev på lysen och det vankades utgång på hotellet för hans del då det är 30+ ikväll med barbados på scenen, så han försvann och lämnade syskona lindgren för en härlig kväll med inhyrda filmer, godis och coca-cola - vi fyra smällde ner oss i soffan efter en cykeltur till videobutiken här i sala och laddade för en kväll med syskonmys och det blev dukes of hazard och the holiday som lämnade både mig och elenor i tårar.. så otroligt vacker film.
Det hans även med prat under filmen, jag älskar mina syskon - så otroligt mycket att det gör ont..
Hur vår familj än må vara, så kan vi skratta, gråta och diskutera tillsammans - sammansvettsade syskon som gått igenom mycket trasiga stunder tillsammans, rest oss upp och klarat oss fint - dessa människor är de människor jag skulle skänka mitt liv för att rädda..
Jag är så glad över att mina syskon och jag själv är som vi är.. Jag är glad över vad livet gett oss, gjort oss starka och nyfikna, gett oss förmågan att aldrig ge oss eller nöja oss..
Jag vet att vi alla kommer att klara oss fint.. för det andra som finns hos oss alla är sympati för andra människor och andras känslor, samvete med klara besked - det har vi alla..
Då jag kan vara både opstinat och envis, då elenor kan vara både tjurskallig och stöddig och då robin är för snäll för sitt eget bästa och då riwer gör som han vill och är bortskämd till tusen fast inte ens är 10 år fyllda så känner alla sympati och känner andras känslor..
detta gör att jag har inte bara tron att mina syskon kommer att bli fantastiska människor.. jag vågar också tro och säga att dom kommer att bli fantastiska människor och växa upp till rättvisa och medvetna vuxna och någongång i framtiden ta väl vara och hand om sin egen familj..
Jag insåg också att vad som än händer med mig, vad som än händer i framtiden så kommer jag utan tvivel alltid ha de bästa syskon en människa någonsin kan önska sig.. Och jag älskar dem mer än någonting annat i världen.
Jag har under dessa dagar fått otroligt mycket tid över till tankar och funderingar.. Jag har återigen fått en insikt om vad som är och vad som inte är för mig själv.. vad jag ska lägga energi på att kämpa för.. jag har under denna pågående "kris" insett vad äkta vänner är och vad sanna vänner är - för inte ofta behöver jag vänner så som jag behöver dem nu.. Jag har insett vilka som på riktigt finns där när livet är så svårt som det dessa dagar har varit..
Inte alltid behöver man hålla med, inte alltid behöver man anse att mina val är rätt.. men det är mina val och det är absolut mina känslor.. jag har rätt till dem, för det är jag som känner dem, det är jag som är involverad i den här situationen och ingen behöver hålla med eller känna det jag känner, men mina vänner behöver faktiskt inte förstå.. allt jag kräver, ja, jag är ledsen men kräver.. är att dom finns där för mig, vilka beslut jag än må ta och hur fel de än må låta vissas öron..
Det är absolut ingen eller någon som behöver ta åt sig av det jag skriver nu.. du vet om det berör dig..
Och jag vet att det är svårt, då jag själv inte har några svar.. det är svårt när jag inte själv kan sätta ord på vad jag känner - det är svårt när jag själv inte kan sätta ord på mina känslor.. jag känner bara så starkt och så mycket..
Jag förstår att det inte för mina trogna läsare är hysteriskt underhållande att läsa dessa deprimernade tankar och funderingar som det har varit denna vecka.. jag vet att dem är fyllda av ångestladdade tankar och skuldkänslor..
men det är inte bara skuldkänslor, det är så mycket annat.. och det är de där andra jag inte kan sätta ord på..
Jag kan aldrig begära att andra ska förstå, då ingen kan sitta i min situation, ingen annan kan ju känna det jag känner efter allt som har hänt - självklart..
Ibland i livet så går man igenom tuffa perioder..
Detta är en sådan för mig.. det har hänt förr att svackor i livet svänger in.. Men det här handlar inte om mig, det handlar egentligen inte om att jag mår dåligt pga mig själv..
Jag mår dåligt för att jag inte känner mig tillräcklig, för att jag inte kan hjälpa.. för att jag inte får reda på dagsläget, hur det ligger till.. hur en person mår.. jag mår dåligt för att skuldkänslorna tar knäcken på mig..
Jag mår dåligt för att jag inte förstår hur några förlåt i världen ska få mig att se på mig själv som jag gjorde innan..
Det kommer ta tid, men jag vet att det kommer bli bra.. det blir det alltid..
Bara jag får höra din röst - bara jag får höra dig säga, "du gjorde inget fel".. det finns bara en människa som kan ta död på mina skuldkänslor.. det är inte riktigt där paniken ligger.. paniken ligger i att tänk om, du inte kan säga det till mig, om du faktiskt tycker att det är mitt fel..
Jag lovar att detta var den sista blogg som handlade om just denna svacka, det var den sista blogg fylld av dessa känslor - sista bloggen som speglar mitt ältande..
För allt jag kan göra nu - är att vänta.
Vänta på din röst.
Imorgonbitti så ska jag hälsa på min storesyster och hennes familj innan jag tar bilen tillbaka till the V - town.
Måndag är en ny vecka..
Tiden går så fort - så otroligt fort..
Jag säger godnatt nu..
