not ready to make nice.
Klockan har gått förbi tolvslaget, sova är inte möjligt - jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till när jag inte får prata med honom.. Jag känner så mycket, jag känner mig så.. ja, jag känner väldigt mycket helt enkelt..
varför..
Jag känner mig så dålig - hur kommer jag någonsin kunnde förlåta mig själv?
Kvällen har bestått av Ewie-time och Malin-time, jag har tammetusanmig de bästa vännerna en människa kan önska sig . jo dom är ruggigt bra..
Precis vad jag behövde, skickade precis iväg Malin med taxi hem.
Jag ville inte vara ensam ikväll, jag har fina vänner jag.
Det jag känner för just nu är att kolla på Lotta på bråkmakargatan.
- För tänk om livet var så, tänk om livet faktiskt på riktigt var så lätt.. som det var när man var ynga 5 år.
När man fick sin första cykel, när man ramlade och slog sig och var arg och glad omvartannat, när största lyckan var födelsedagar och julaftonar, när pappa kom hem från jobbet och när mamma bakat bullar..
Life used to be so good.
Nu är det svårt - mest för att jag är totalt maktlös och innehar noll kontroll över situationen.
Det känns som om det är sommar, fast den inte ens har börjat..
Mian min lilla älsklings flicka, snälla ring mig - really need to talk to you..
om du bara visste vad som har hänt.. hatar när jag inte får tag på dig när det är viktigt..
Nu är det långhelg..
Som innehåller hårdträning, mycket träning och minimalt intag av mat..
En weekend in the sala-hood!
Det ska bli jätte mysigt - känns som om det är precis vad jag behöver just nu.
HEDVIG kommer.. <3
nu ska jag lägga mig och skriva, skriva i min gamla och hedliga dagbok.. efter att ha lett åt några gamla inlägg..
de är det jag behöver, le.
godkväll.