vad man än i livet känner kärlek för.
vänner, familj, sex, sport, hobbys, intressen, pussar, stjärnklara nätter, alkohol, fest, inredning, mat och mycket mer, så är det näst intill omöjligt att överge känslan av att inte klara sig utan någonting.
jag kan inte ens föreställa mig hur jag skulle känna eller må om någon sa till mig "du får aldrig mer skriva" eller om någon skulle ta ifrån mig min kärlek till fotbollen och mitt bollsinne, ta ifrån mig förmågan att kunna träna, tävla och vinna, hur jag skulle må om någon sa till mig - "emelie du får aldrig mer äga en kamera"..
Eller om någon skulle säga till mig, "du får aldrig mer prata med dina vänner" - det sista och absolut mest otänkbara allternativet! Hur ska jag överleva utan dessa individer, som stöttar, lyssnar, hjälper och finns! som är det bästa med mig, som lockar fram det bästa ur mig - som gör mig till den jag vill vara!
jag överlever utan det mesta, familj, sex och kärlek går allt milssteg efter mina vänner - mina intressen, som fotbollen, skrivandet och fotograferingen skulle också få gå efter.
för det är bara så det är, det viktigaste i mitt liv är mina vänner!

Som jag har sagt förut, i mitt liv så kan en kille, ett jobb, intresse odyl bara komma på högst 10:e plats, för kärleken i mitt liv och det som gör mitt liv värt att leva är mina vänner och ingenting kommer före dem!
Jag skulle aldrig kunna vara med någon som inte tyckte om mina vänner, jag skulle aldrig kunna välja någonting - före mina vänner.

så visst känns det tungt, för mina framtida beslut att överge min livs kärlek..
inte föralltid, men absolut för en stund - det suger.
äkta vänskap - övervinner allt.
Men det kommer vara tomt, ensamt och kännas väldigt väldigt fel.

framtiden skrämmer mig mer än någonsin just nu.

Familj har jag varit utan länge, nu mer än någonsin - så det gör inte någonting i stort sätt.
förutom mina syskon så klart!

kärlek till absolut allt och ingenting just nu - så otroligt känslosam.

mina vader gör ungefär hur ont som helst, efter en dag med för lite vätska och hård träning och ruggiga kramkänningar i båda vaderna..

går att att fylla på kontot med luft?!

Just nu - är jag förbannat trött på alla lögner, allt skitsnack och alla missförstånd.
Det kan inte bli så mycket annat när det går från ett mun till en annan - gång på gång!
somliga har ju allvarliga problem att hålla skillnaden.

Men jag har ju SÄKERT varit anställd sedan i mars - TROLIGT!
med tanke på att jag är anställd sedan sista maj - urk vad irriterad jag blir då jag inte ens sökt jobbet i mars!
Nej, nu är jag bara så ruggigt jävla trött på allt som har med det där att göra.
- att jag stänger den dörren jag en gång öppnat, för nu är det världens glamour och jag tänker inte vara en del av det, mitt liv var alldeles för bra för att svarta ner det och mina vänner är alldeles för underbara för att de ska behöva gå igenom att se mig må såhär igen.
så nu skiter jag i absolut allt - sympati finns inte längre och allt som har med det senaste att göra - raderas, för alltid och personerna i det försvinner likaså!

nu ska jag lägga mig ner i soffan med min bok!
godkväll.