EM

Jag frågar bara mig själv, dag efter dag nu..
Varför känns det inte mer?
Jag borde vara förtvivlad, ledsen och besviken och väldigt förbannad..
Men varför känner jag ingenting?
Det var helt enkelt aldrig vad jag trodde att det var, så därför gör det ingenting..
Det är helt enkelt inte viktigt, du är helt enkelt inte viktig för mig.

Imorse så vaknade jag till liv av body pump´en, jösses vad skönt. (peppar mig själv för det var ett helvete att gå upp).
Somande på förläsningen och Max fick väcka mig, vilket fick Clara att börja skratta tyst bakom mig - men jag var ju så trött!

Därefter så satt jag, clara, max, victor, jens och så kom mian en stund i cafeét, där vi satt och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord, diskussioner som vanligt. Jag, Clara och Victor tog oss 2-3 timmar senare iväg till en pizzeria och käkade pizza (känns som om min tidiga uppgång gick kepprett neråt.)
Hur som haver, ytterligare någon timmes prat.

Jag trivs så bra med folket, det är så otroligt kul - jag som var så rädd att ingen skulle passa mig eller jag inte skulle passa någon annan, det är tur att jag har fel så ofta som jag har fredrik björklund som alltid tycks ha rätt;) men kvar i norge med en rik norrman blev jag ju dock inte;D
Ikväll så ska vi till kårpuben, lite samkväll. Trevligt!

nej men om man kanske skulle ta och ta den där löprundan som jag tvingat mig själv till och sen duscha och mossa håret och dra sig mot pendeln? jo, det låter som en plan, helt klart! otaggad, grymt otaggad.. på kylan alltså.

gooodkväll!