Kommer ni ihåg när man var liten? när jag skrev den där meningen "kommer ni ihåg när man var liten" så var det direkt flashat till att någon smäller tillbaka med en kommentar "ja men det var ju inte så länge sen för din del emelie" - men nu är ju fallet så att det börjar vara ett tag sedan jag var liten också!
Men, egentligen så var det inte bara när man var liten, utan faktiskt nu också när man är hem på besök.
Men när man ger ifrån sig klagoljud som jag är hungrig och törstig och får svaren "ta en banan" eller "det finns vatten i kran" Men om jag är hungrig på mackor och oboy eller bullar och saft, spelar ju ingen roll.

Mian har börjat samma kör med mig, så fort jag är hungrig - ta en banan!
Jag har därför kommit på att det är det absolut värsta någon kan svara mig när jag suktar efter choklad och onyttiga cheeseburgare, för då trotsar jag som den 8 åringen som finns någonstans i mig skulle ha gjort på sin tid - klättra högst upp i skafferiet för att smälla i sig chokladkakor, ramla ner och slå sig halvt fördärvad men inte kunna gå till mamma och fråga om plåster och blåsning på såret, för då skulle man ju på stört vara avslöjad. jadu, det var inte lätt att vara barn inte.

Ikväll så blir det utgång med hela ligan med start på förfest hemma hos clara - ska bli fantastiskt skoj!
Ska även få träffa jennies pojkvän andreas för första gången, spännande!
Mian är och tränar, mitt halsonda tvingade mig att bänka soffan - tackar ja!
Hon kommer snart hit, då är det fix och trix - en vecka kvar till västerås, skoj!

GODHELG!