urk, okej?
Okej, vädret suger verkligen apa!
- man somnar, till regndroppar som slår ilsket mot rutan.
- man vaknar till regn som faller tyst och tett ner över staden.
Är det inte underbart med november, är det inte underbart med höst? - SKJUT MIG.
Jag har skrivit in mig på S.A.T.S nu, så nu ska det bli andra bullar, andra fiskar, annat bröd i kistan?
- Emelie "em" Lindgren kom på någonting alldeles säreget när hon var hemma i sala i helgen, eller hennes far kom på detta åt henne, hon måste gå ner i vikt.
Hur många gånger har jag börjat bantat? hur många gånger har "nu skaj ag äta rätt" och klarat det 3 dagar? Hur många gånger har jag sprungit mina 7 km och sedan vräkt i mig ostbågar och cocacola?
Jo massa gånger, så jag förstår att ni skrattar eller kanske inte ens orkar göra det, ni kanske suckar och ruskar på huvudet och tänker, nee, det kommer hon aldrig att klara den här gången heller.
BS!
- Nu jävlar, så jäval motiverad, jag har invisterat mina välspardapengar (mammas välsparda pengar) i en personligtränare, PT, som nu ska pressa mig igenom träningen, inte för att jag inte kan träna, inte för att jag inte har bra kondition efter alla km, utan för att om kilona inte börjar rasa, så ökar han bara träningsdosen - så om jag fortsätter vräka i mig mat efter träningen (onyttig sådan) så går jag inte ner i vikt.. enkelt?
Det dryga är att jag vet, jag vet precis hur många kalorier jag ska äta varje dag, hur mkt alla träningsformer förbränner, allt sånt - men motivationen har aldrig, tåls att upprepa, aldrig infunnit sig, men nu, nu jävlar.
Det finns ingenting annat.
Harald kom i natt, han hade haft whiskeytest på jobbet.. alkis. Han luktade som en när han kom hit i alla fall och ikväll ska han på middag och återigen dricka och i helgen ut fre-lör i trondheim, alkis? ja.
Men har man ett flådigt jobb så har man..
Förr så har jag krånglat, tvekat och funderat på åldern - det är skillnad, men jag har kommit över det nu.. vi passar varandra ganska bra, faktiskt..
Men mitt andra frågetecken är följande..
Ibland får jag känslan av att han ser ner på mina drömmar och mina mål i livet och mina värderingar..
Jag gjorde ett val redan när jag var liten, jag hade matte, jag hade sådana ämnen och jag skulle för allt i världen inte satsa på det, jag gjorde då enligt många valet att inte kunna välja ett flådigt jobb efter en flådig utbildning, som läkare, psykolog, m,m..
Jag har för länge sedan gjort det valet att jag ska bli journalist, det är mitt mål i livet och min stora dröm och den kommer jag uppfylla.. vad är mindre fint med att vara journalist? bara för att jag inte kan räkna koder och termer i hjärnan? äh, sätt dig och skriv en dikt istället, eller försök, försök läsa en skönlitteratär bok på, ska vi säga, en vecka?
från och med nu ska jag sluta bekymra mig så jävla mycket, jag ska glida genom livet och bara vara bekymmerlös. jag och lina ska glida på karl johan och vara känslo kalla;D men ärligt, seriöst, jag orkar verkligen inte med människor! det står mig upp i halsen.
godkväll.