EM

Be someone before you try to become something.

BABYFACE!

Kategori:

Så, klockan slår midnatt här om några få mintuer - vilket resulterar i den slutsatsen att när jag är klar med skrivande så kommer den ha passerat midnatt och det är måndag återigen och ännu en vecka på campus drar igång med lektioner, midterms som sätter igång denna underbara vecka 5 av spring quarter och allt vad ännu en ny helt vanlig vecka betyder i mannaminne - vilket också betyder att klockan är snart 9 am hemma i svea och att ni där hemma redan lunkat in i måndagsvardagen, men det betyder också att ni där hemma får gå in i fredagsdimman innan jag ens har slagit av takten av ännu en svindlande skolveckan.

Desmond kom precis hem från jobbet, han hade bilen från sen eftermiddag till nu, vilket inte gjorde min söndagsångest så mycket bättre - jag kunde inte ta mig någonstans, inte till gymmet, inte till solariet, inte till the mall inte till någonting. För så amerikaniserad har jag blivit inser jag i samma stund som fingrarna slår ner på tangenterna och skriver vad jag just skrev, har jag förlorat min förmåga att gå? har jag förlorat min förmåga att slå upp en busstidstabell och inse det faktum att det finns faktiskt public transportations även i detta land även om den inte slår på samma standard som den gör hemma i käraste svea, 69an's buss till Sala över små krokiga småvägar låter som en dröm just nu, fast å andra sidan så har jag ju en bil..

Nog har jag trillat i vikt, det är nog gymmets förstjänst eftersom hamburgarna senaste halvåret har blivit många - det jag dock inte förstår är hur jag under alla dessa år har lyckats hålla mig med alla dess extra kilon när man får så mkt gratis motion hemma i västerås, särskilt när man bodde på stan. Jag gick precis överallt, hem till mamma på viksäng, till friskis och svettis, runt, runt på stan för skor - ja skor tar tid att finna, eller nej det var fel ordval - men i en djungel av vackra skor - så tar det tid att välja vilket par så strapatsen sker mellan skoval nr 1 och skoval nr 2 eftersom lönchecken inte är Sara Jessica Parkers budgett. Hur som haver så har jag missat vardagsmotionen och endå tappar jag vikt, jag förstår inte - det är någonting som inte fungerar med den ekvationen och jag skräms av tanken att spendera 3 månader hemma hos min mor på viksäng, eller iof hon ska flytta så det blir ännu längre - klockartorpet, visst kan jag väl låna bilen eftersom hon är träningsnarkoman och cyklar hellre än någonting annat, men det är tanken som skrämmer mig..

Hur amerikaniserad har jag egentligen blivit under mina 9 månader här?
Will Scott (min communication professor) sa "I'v never seen an international student who have been so americanized in such a short time" Som stolt svensk och europe kan ni kanske förstå min skräck.. Hur ska jag någonsin kunna ta det som en komplimang? då amerikaner i våra ögon är lata och spinner på snabbmat, patriotiska och lever på korkade ideologier (nu drar jag alla över samma kam, men ni fattar vinkeln).
Jag slänger på mig mer färger än någonsin och kör scarfs varje dag även om det matchar med outfitten eller inte, skinny jeans även om alla sackar i rumpan, för jag känner i varje uns av min kropp att jag måste nog endå hålla kvar så mycket som möjligt av mitt europeiska ursprung.

A swede is always a swede, but america is cotton wall and sweet hard rock at the same time.

Och news for the good, the hives gästar seattle i höst igen, glädjetåget bara fortsätter.

godmiddag, måndagsrusket - jag är redo.

Här sliter jag över midterms - jag hatar midterms - mer än finals - hatar.
image37

life-twist.

Kategori:


Tjejerna har precis åkt efter en myskväll i min stora säng med godis och en film som gick lite för långt i mina analyserande tankar - lite för djup för en fredagskväll med trötta ögon och sockersving, men en bra film för förra terminens analyserings klass med Will Scott.

Åkte och åt middag med mina roommates idag efter att ha kört med Maria till bilmekanikern, hennes bil behöver lite plåster på såren. Efter middagen så var jag helt slut efter en vecka som heter duga, så nära Sara hade film på schemat, så passade det ju fint med mitt schema, eftersom jag inte tänkte rubba mig ur min säng, där jag hade för avsikt att njuta en bra film - så sara, linda och sofia kommer över, mys!

Jag har ångest och hemlängtan i 1, ångest för vad jag lämnar här och hemlängtan för allt som jag saknar där hemma.. ångest för hemlängtan jag kommer kunna känna när jag väl är hemma, längtan efter mitt andra hem - jag ska då alltid vara värst, jo det har jag hört många gånger, spelar ingen roll vad jag fårr - så vill jag alltid ha mer. Här har jag gnällt om hemlängtan senaste 2 veckorna och när tiden väl kommer vara inne så kommer djup panik infinna sig om allt jag inte kommer få vara nära när jag väl är hemma..

Jag har stora och små tankar om framtiden, måste utvecklas innom kort - val måste fattas och jag måste bestämma mig för vad jag vill göra, vart jag vill göra det jag vill göra och hur det ska göra.
Charlie - jag behöver ett glas vin, dig och en sommarkväll hemma i västerås, tankarna blir alltid snäppet klarar med ditt huvud på skafft!

Nu ska jag sova, jag är astrött, tuffträningsdag väntar imorgon med solning som grädde på moset.
Allt fett ska bort och huden ska bli fint solbränd.

godnatt.
Love.

Jag vill bara stanna.

Kategori:


Jag vill rädda världen, jag vill rädda alla svältande barn, jag vill stoppa alla krig, jag vill vända klimatförändringarna, jag vill göra människor lyckliga, jag vill stoppa rasism, jag vill stoppa lagar och regler som tvingar människor att leva bundna liv, jag vill rädda vår planet från människors förstörande, jag vill tala för de som inte kan tala för sig själv, jag vill hjälpa dem som inte har kraften att hjälpa sig själva, jag vill rädda världen.. jag vill göra skillnad.

Sedan jag lärde mig skriva, sedan jag fick en röst - så har jag varit en person som ifrågesätter allt, en rebell som snodde kakor ur kakburken fast mamma sagt nej, en rebell som blev utskälld av lärare efter lärare, som fick bra omdömmen - men alltid ett MEN därefter, en rebell som drog på sig röda kort på planen för snack mot domaren, en rebell som gjorde sina föräldrar upprörda och arga för att inte tala om hopplösa om deras dotter.
Sedan jag var liten har jag alltid sagt emot, stöddig attityd och en förmåga att alltid få min vilja fram.

För jag är en envis jävel också, jag lyckas lägga fram mina argument så det inte går att säga nej, jag är dominant och ger inte upp förrän alla sitter på min sida antingen för att dom tror på min röst eller för att dom inte orkar använda sin egen röst längre och väljer att hoppa ombord. Jag var det envisa barnet som tog de bästa leksakerna före mina vänner, jag var det envisa barnet som lyckades få bästa rummet varje gång vi flyttade, jag var den envisa tonnåringen som använde min envishet fel och hamnade i trubbel..

I'm the mainstream.

Jag är naiv också.
Jätte naiv, det har jag hört sedan jag var liten. Men jag är inte naiv, jag vill bara ganska mycket. När jag var 10 och fick höra om cancer så gick jag omkring i vårat samhälle för att samla in pengar till cancer, jag fick ihop 107 kronor som skickade in till barncancer - fonden. Jag har fått höra, du kan inte göra någonting, du är bara du - jobba hårt, få mat på bordet, skaffa en familj = sluta dröm. Det har varit mina argument emot mig, du är en drömmare emelie, sättigång och lev.

"bakom varje stor man står ett litet barn med enorma drömmar" - är ett väldigt gammalt uttryck som jag väljer att referera till.
När jag gick i 5an, så bodde jag i Oslo/norge och en lärare sa till mig, du kommer att nå långt emelie, sluta aldrig att skriva och sträva efter dina drömmar. Jag har funderat på det nu ett tag och jag har kommit till den slutsatsen att utan drömmar, så kommer vi ingenstans.. Politiker och författar föds inte som politiker och författare, det är drömmen innom dem som driver dem till vad dom är. Martin Luther King "I have a dream" är ett utav tidens mest kända tal.. en dröm tar en människa längre än någonting annat. Jag är realist och jag inser att pengar och mat är ett måste för att kunna drömma, men jag tänker aldrig låta girigheten och drömmen om rikedom ta över mina drömmar.

Ingen föds till stordåd, människor utför stordåd, ett stordåd kräver en drömmare och en människa med stora visioner. En förändring kan endast göras om människan som utför förändringen känner drivet och erhåller drömmen om någonting bättre - vad annars är anledningen till förbättring.

Jag är en envis jävel som vägrar att ha fel, jag tänker använda det på rätt sätt. I jag ifrågasätter allt, för att jag vet att ingenting är svart och vitt - men du måste förstå båda sidorna för att kunna anta den gråa nyansen därimellan.
Jag kommer att göra en förändring, för att jag vill det - min dröm är att göra någonting för mänskligheten och inte någonting för mig själv. Min dröm är inte att vakna med rikedom och tjänare, min dröm är att bli ihågkommen för vad jag gjorde för andra och inte vem jag var, för mig själv.
Så om det är min dröm, så är jag inte naiv. Jag är inte naiv för att jag kan göra mina drömmar verkliga, det kan vi alla och det är det - som vi aldrig får glömma.

våga dröm, våga tänka större och våga slå ifrån och leva ett liv som mainstream.
För vem vill vara som alla andra?
Jag har aldrig varit och jag kommer aldrig kunna vara och jag är nöjd med det, för jag har hittat människor som älskar mig för precis vad jag är.

Jag tänker göra förändring och jag tänker bidra i försök att rädda vad som räddas kan av mänsklighet och vår kärt dyrkade planet. Jag må vara en drömmare, men vi alla har drömmar efter något - pengar, familj, skor, kändisskap och så mycket mer - min dröm är att rädda jorden.

Ser ni framför er en 8 åring så får en uppgift på dagis och naiva drömmar strömmar ut på papper där färger blandas tillsammans, "jag vill rädda jorden" med rosa och lila bokstäver.. vad händer med dessa barndrömmar? varför är det så få av oss som behåller dessa drömmar som av samhället är klassade osm naiva? kanske skulle vi behöva lite mer barnsinne, då kanske vi kan få den här planeten rullande i några 100 år till. Det krävs naiva drömmar för att uppnå det ouppnåliga.

jag ska rädda jorden och stoppa alla krig.

green is the new color of the world.

skjuter upp till sista sekunden.

Kategori:


Idag är det onsdag - hela campus är stängd = inga lektioner idag.
Biblioteket är dock också stängt och det kunde jag verkligen behöva mig av idag, men jag får klara mig med det jag har hemma, mitt privata lilla bibliotek har växt till sig ganska bra sen jag kom hit, så läsmaterial finns det ingen nöd på. Dock har min proffessor lämnat en del papers in the library for us to read.. Vi har en uppsatts som ska lämnas in på fredag och han har lämnat gamla elevers uppsattser där för oss att läsa och ge oss ideer.. Uppgiften är svår och irriterande jobbig.. Vi ska läsa dikter och uppsattser och dra ut teman och flyt och göra en akademisk analys med våra egna åsikter blandade med fakta som backar upp.. Ingenting som inte kan bli gjort men det är krångligt och jobbigt, det är irriterande och flummigt.. Instruktionerna är svåra och det är lätt att missa saker, plus att min lärare är crazy crazy hard on grading.. om man följer allt, allt som ska vara och instruktionerna punkt till pricka så får du ett C.. ska du ha högre än det så måste your paper vara över förväntan - sugpung.

Självklart så har jag inte ens börjat att läsa de dikterna som måste vara lästa för att ens kunna börja, jag skjuter alltid upp allt i sista sekund, vilket one more time kommer att leda till 2 sömnlösa nätter och 2 dagar utan någonting annat än läsa och skriva - skriva och läsa - läsa och skriva.. Jag har ingen lust, men det är ett måste för uppsattsen ska in och jag har själv satt mig i situationen.. å andra sidan, gör jag inte alltid så här? Jopp, alltid, har alltid gjrot och kommer alltid att göra.. men det fungerar inte längre, universitet nivå tillåter inte att man gör såhär - så jag måste helt enkelt få det gjort.

Det är svårt att focusera nu för tiden - hemlängtan suger i maggropen och jag kan inte bärja mig för den 16:e juni när jag får sätta mig på SAS airline and go home till mitt älskade svealand.. Jag kan inte riktigt printa in i min alldeles överfulla skalle att jag ska få tillbringa en hel sommar med mina bästa vänner, en hel sommar med svindlande äventyr! Ewa, Elin, Elin, Hedvig, Malin, Karin och älskade Charlie.. Jag saknar er så det värker i hela kroppen - utan er så fattas en stor del av mig och jag känner mig ganska tom. Det ska bli underbart att få komma hem, den slutsattsen kan vi i alla fall dra.

kärlek till er alla, I have a paper due on friday - better get started.

love.

skjuter upp till sista sekunden.

Kategori:


Idag är det onsdag - hela campus är stängd = inga lektioner idag.
Biblioteket är dock också stängt och det kunde jag verkligen behöva mig av idag, men jag får klara mig med det jag har hemma, mitt privata lilla bibliotek har växt till sig ganska bra sen jag kom hit, så läsmaterial finns det ingen nöd på. Dock har min proffessor lämnat en del papers in the library for us to read.. Vi har en uppsatts som ska lämnas in på fredag och han har lämnat gamla elevers uppsattser där för oss att läsa och ge oss ideer.. Uppgiften är svår och irriterande jobbig.. Vi ska läsa dikter och uppsattser och dra ut teman och flyt och göra en akademisk analys med våra egna åsikter blandade med fakta som backar upp.. Ingenting som inte kan bli gjort men det är krångligt och jobbigt, det är irriterande och flummigt.. Instruktionerna är svåra och det är lätt att missa saker, plus att min lärare är crazy crazy hard on grading.. om man följer allt, allt som ska vara och instruktionerna punkt till pricka så får du ett C.. ska du ha högre än det så måste your paper vara över förväntan - sugpung.

Självklart så har jag inte ens börjat att läsa de dikterna som måste vara lästa för att ens kunna börja, jag skjuter alltid upp allt i sista sekund, vilket one more time kommer att leda till 2 sömnlösa nätter och 2 dagar utan någonting annat än läsa och skriva - skriva och läsa - läsa och skriva.. Jag har ingen lust, men det är ett måste för uppsattsen ska in och jag har själv satt mig i situationen.. å andra sidan, gör jag inte alltid så här? Jopp, alltid, har alltid gjrot och kommer alltid att göra.. men det fungerar inte längre, universitet nivå tillåter inte att man gör såhär - så jag måste helt enkelt få det gjort.

Det är svårt att focusera nu för tiden - hemlängtan suger i maggropen och jag kan inte bärja mig för den 16:e juni när jag får sätta mig på SAS airline and go home till mitt älskade svealand.. Jag kan inte riktigt printa in i min alldeles överfulla skalle att jag ska få tillbringa en hel sommar med mina bästa vänner, en hel sommar med svindlande äventyr! Ewa, Elin, Elin, Hedvig, Malin, Karin och älskade Charlie.. Jag saknar er så det värker i hela kroppen - utan er så fattas en stor del av mig och jag känner mig ganska tom. Det ska bli underbart att få komma hem, den slutsattsen kan vi i alla fall dra.

kärlek till er alla, I have a paper due on friday - better get started.

love.

en helg med mig.

Kategori:


Helg börjar på fredag - en enda lektion för att jag inte har något lektion maraton som alltid annars. Fredag är en väldigt väl omtyckt dag i mitt veckoschema. Denna fredag var även lite mer välkommen än andra för sommarvärmen var påtaglig, för att överdriva en smula, när det egentligen ska kallas för vår. Helgen såg lovande ut, många planer, med härliga vänner!
Fredagen börjar med den eviga bussfärden in till Seattle, då alkoholhaltiga drycker skulle förtäras och en pojkvän skulle komma och få hämta en viss liten kicka när natt-timman var slagen. Beshir mötte mig för en kortare runda downtown, innan vi gick upp till capital hill, någonting som bara skulle ta en kvart tog närmre det dubbla, skavsår, svett och kånk - men det gick, vin fick vi och hem kom vi, ytterligare en halvtimma därefter. Det var som att gå från storagatan i västerås och hela vägen till haga, för att köpa vin och sen gå tillbaka, om det nästa inte var ännu längre.
Efter det kom vi äntligen hem, jag var the boss för potatisen och beshir kirrade med det mumsiiga köttet - gud vilken glädjemåltid det var, riktigt smarrigt - precis vad jag har längtat efter! MUMS fallibabba! Därefter så drack vi mer vin, lyssnade på musik och pratade, vi blev ruskigt sugna på efterrätt och vandrade ner till cheesecake factory, efter det så slog klockan midnatt, min pojk hade ännu inte dykt upp - så vi somnade på soffan med huvudena lutande mot varandra tills tillslut karln ringde och sa att han var utanför, väl i bilen hade min underbara pojk köpt ett litet påskägg till mig, för att jag varje gång jag stigit in i en affär på sistone sett påskgodis on sale och sagt, åh, jag fick inte ett enda påskägg i år. Så då fick jag ett påskägg, vilket jag tänker spara - men endå, lycka!

En full emelie direkterade oss hela vägen hem, Des har bott här i fleeera år och jag bara i några enstaka månader, men jag hittar då bättre än vad han gör, jäkla tur att jag orkade hålla ögonen öppna hela vägen hem annars hade vi väl hamnat i canada, som för den sakens skull, ligger norr om seattle och vi bor söder därom.
Hemma, efter att ha rivit hela husen, pratat med mig själv och väckt alla mina roomies som fick sig ett gott skratt så föll jag glatt ner mellan lakanen och somnade, vaknade med årets huvudvärk..

what to do? dessert sun för att få sig lite sol och perfect nails för att få manikyr, massage och predikyr fina fossingar och fina naglar för endast 25 dollar, det var ungefär mina siste pengar, men jag var bara tvungen - för jag mådde ju sååå dåligt. efter dusch och fix så körde des ner oss till fred mayer, vi skulle ha middag at my place med alla tjejerna, då måste det ju handlas mat, inte sant? vi köpte 20 typers av salad ingreds och kött och potatis, havssalt och rosmarin, olja och marinad. Hämtade upp tjejerna som var så fina och hade fått lite färg av det härliga vädret, dom var redo för utgång efter middagen. Det blev en härlig middag med härliga vänner, god mat och dryck. Vid 10 tiden åkte tjejerna taxi in till stan, där vi skulle hämta dem vid 2 tiden, eftersom jag är på tok 2 månader för ung för att vandra ut på krogen. Jag och des satt på altan och drack en öl var, rökte en cigarett och pratade om livets stora, innan vi bestämde oss för att åka in till stan lite tidigare, vi åkte till University of washingtons distrikt område, the u-district och besökte desmonds bror där dom hade en riktigt collegefest, hade grymt kul - även om vi mest gick omkring som åskådare då vi inte vill dricka mer eftersom vi skulle köra därifrån kort därefter. Efter en stund så tröttnade vi på fulla människor, debatter mellan collegestudenter om vem den nästa presidenten skall bli. Vi tog bilen ner till hamnen, parkerade och sov en timme, då sara ringde och ville bli hämtade.
En mycket intressant hemresa blev det, det är tur att man har båder servetter och plastpåsar till hands ibland! Det var väldigt roligt om ingenting annat, att höra vissa människor förbanna vissa människor, vilket jag i denna stund glädjeligen höll med om och förbannade jag också.

Insåg hur mycket jag saknar mina vänner och hur mycket jag saknar att gå ut och hur mycket jag saknar fylledrama, hur mycket jag saknar mina cp diskussioner med ewa på fyllan.. det finns nog ingen annan människa som jag har mer oskrivna koder med som ewa. hur en blick räcker, eller hur vi ser två människor, kollar på varandra och tänker samma sak.. som små fjortisar fast endå inte.. det är också en del i det hela, jag pratademed ewa i fredags och nu vill jag verkligen, verkligen åka hem.. jag längtar hem sååååååå mycket!! 13e juni, eller ja, jag är hemma den 14e.. men i alla fall! då är det födelsedags fest och välkommen hem fest i 1!

Jag saknar er.
jag älskar er.
ni är alltid närmast hjärtat.
kärlek.


Mika - big girls.
Helt klart min låt för våren.

image36

En sväng med dig.

Kategori:


Elin - mitt telefon nummer för 4:e gången;) 001-253-266-7789 (ni andra kan också ta tag och spara och skicka iväg ett sms eller ringa någon dag nu när vi faktiskt vet hur rackarns billigt det är att ringa mig i staterna)

Igår så slöade jag och tjejerna i min gigantiska säng - kollade på några avsnitt från sex and the citys säsong 1 och mumsade svenskt godis och min höjdare - svenska ostbågar, det var så gott, så gott så jag har riktigt svårt att beskriva hur lycklig jag kände mig när jag fick knapra på det där valbekanta och så otroligt mumsiga!
Super bra kväll som bidrog till mindre hemlängtan och mer tidsfrid, då jag kände mig riktigt hemma och bekväm med mina nyfunna vänner här borta, det blir aldrig som ni där hemma, det kommer det aldrig att bli, det krävs många år, många resor framochtillbaka för att nå den nivån, men jag gillar verkligen mina vänner här och det var skönt att känna lite gemenskap, tjejkompisar imellan.

Idag så kidnappar Beshir ut mig på en date, han tyckte inte om att höra att jag inte mådde bra och kände mig ledsen och nere och mest av allt bara ville sätta mig på ett SAS plan hem igen. Så ikväll ska vi laga middag, dricka vin och hitta på någonting skoj, vänner är så fantastiskt bra att jag vill bara sjunga ut av ren lycka. Jag trodde man måste ha kännt människor i år och dagar för att kunna kalla någon en riktig vän, en vän som ställer upp i ett läga som denna och så när krisen står vid dörren så upptäcker jag att jag har en hel hop av härliga vänner.

Imorgon ska vi ha lite grillfest här, nära och kära, mina rumskamrater som jag delar huset med, kristen och robert och dom, tjejerna om dom hinner innan deras utgång och des med hans kompisar, litet - intimit och precis så som första grillfesten ska vara, grill, öl och härliga pratstunder.

Solen skiner över Auburn och jag känner mig så mycket lättare om hjärtat, känns som om livet faktiskt går frammåt och alla pepp knuffar jag fått hemmifrån har hjälpt mig en bra bit påväg.

Mor min ringde igår och frågade hur det var, jag orkade bara svara - läs bloggen hur är det med dig? Det är ganska jobbigt när familjemedlemmarna ringer en efter en och frågar samma saker och förväntar sig samma svar, vilket dom ofta får - roligare är det dock när vännerna ringer, när man är tillåten attt svänga på gränserna och gå in på smaskigare detaljer.

Hur som helst - LYCKA TILL ELIN PÅ GESÄLLEN! jag vet att du fixar det, du har det i blodet! (bara så du vet så ska du få göra mitt hår kopparblont 16e - 17e juni, så boka in mig för klipp och färg så ska jag lova att inte smörja in nå mer mörk hårfärg) Love!

Och ewa - ring mig! så fort du får en chans, eller sms:a har inte hört din röst sen i januari nu och nu är ni väl hemkomna igen? flyttat in i lägenheten? saknar dig min bästis!


Nej - fredagskvällen lockar, godmorgon.

tiden räcker inte till.

Kategori:


"du tog ifrån mig allt som var mitt"
Säkert! är vad som spelas om och om igen, nya favoriten för våren och sommaren, inte direkt pepp för träning, men det var endå de klagande tonerna som strömmade ut ur mina hörlurar när jag mosade på löpbandet och pressade ben på gymmet därefter, jag blir uppfylld på något vis - jag kan inte förklara.

Midjan börjar bli smalare nu, lika så börjar ansiktet få en finare och kantigare form, benen börjar få former jag skulle kunna tänka mig att gilla och armarna är starka - vilket dom aldrig har varit förut. Pumpade 110 kg på benpressen idag, det var länge sedan jag klarade av det vill jag lova - men det fungerade, så nu värker hela kroppen igen och jag dunkar mig själv i ryggen och säger riktigt bra jobbat.

Egentligen har jag INTE tid med blogg.se just nu, har lektion som börjar om en halvtimme och jag sitter fortfarande i handduk och med blött hår, hårtorken ska användas, håret får en lilla-my knut idag också, börjar bli riktigt trött på det- men orka fixa håret varje dag när det inte är en jäkel av alla andra 8000 elever på min skola som gör det, nej - det får väntas med till helgen.

10 veckor till västerås, det klingar fint i mina öron det - då ska kroppen, solbrännan och allt annat vara på plats, det är mitt mål, ett mål jag haft många gånger förr - det kan jag hålla med om, men jag har aldrig varit så bra påväg, så som jag är nu - mer blogg kommer imorgon, nu ska jag väl försöka komma iväg om jag ska hinna förbi techcenter och skriva ut mitt arbete som ska in idag, som chockerande nog faktiskt är klart, bra jobbat lindgren.

godmiddag.

magplask i cement.

Kategori:

HEMLÄNGTAN!
Jag vill åka hem, jävlar vad jag vill åka hem - idag mer än någonsin, just nu - mer än någonsin förr.
Jag känner mig låst i mitt förflutna på något vis som jag inte kan förklara.
Jag känner mig stängd utanför en glaskupol där hela mitt gamla liv flyter omkring innuti - jag får panik av att läsa och se mina nära och käras liv flyta på och jag är inte där för att uppleva allt det där som dom upplever, saknaden är enorm likaså paniken av att inte riktigt veta vad som sker och händer här på hemmaplan men någonting.
Känner mig depp av att ingenting nytt händer, eller händer det för mkt nytt hela tiden??

Dålig dag med extrem hemlängtan, jag ska nog sluta skriva nu - bidrar inte med någonting av värde i alla fall.
bättre dagar kommer, lycka kommer med det.

godmiddag.

nattskift.

Kategori:

har precis duschat och gjort mig iordning för våran road trip och mitt första möte med kristens föräldrar efter en natt med ingen sömn.
Jag hjälpte des hela natten på jobbet - tänkte att jag skulle vara lite snäll, men tanke på hur saker och ting är just nu. Ångrade mig snabbt men bet strångt ihop. Det började med att vi kom ill en iskall lagerlokal där människor stod uppradade vi bänkar och sorterade sina tidningar, det tog oss 2 timmar att sortera våra den och trycksvarta på fingrarna som kliade nå fruktansvärt gjorde inte emelies arbetsvilja starkare, runtomkring mig fanns människor av alla typer, åldrar och kön - men värt var mannen som easlie var i sina äldre 80, stod och sorterade och bar kraftiga mängder ut till sin bil, halv bra bil från mitten av 90-talet, en man med stil och klass och en man du kunde se på, han har inte varit en tidningsutdelare hela sitt liv. Kände mig sorgsen. Det är bara en teori, men den slog mig solklart, det var inte så att jag frågade honom - min tanke är att han hade ett bra jobb, han såg mkt civiliserad ut, han blev för gammal - dom lät honom gå, vilket är normalt när man närmar sig en 60-65 även i Sverige. Fallet här tror jag dock slog så hårt att dom ville inte honom, men han hade heller inte råd att pensionera sig och därför fick han ta det jobbet som är kännt att tas av kåkfarare, high school dropouts, extra gig under studier, trash work helt enkelt.. ska det vara så i det här landet att man jobbar hela sitt liv, för dom som skulle ha pensionerat sig 10 år sedan, visste inte för 50 år sedan att pensionsparing, det är nog en bra idé och amerikas system för pensionerer är sneppet värre än för arbetslösa..

Hur som helst, jag borde ta mig iväg nu.
Men uppdatering kommer..

passion för skor.

Kategori:

som alla vet älskar jag skor mer än mkt annat och införskaffar mig mkt hellre 5 par nya skor varje månad istället för att äta näringsrik mat när det finns nudlar för 50 cent.

http://news.yahoo.com/s/nm/20080401/lf_nm_life/sneakers_leaders_dc

så nu vet vi också att det är en bra sak att spendera massa pengar på skor.
tackar ska jag ha - fortsätt spendera!

Friday blommar ut i vårtecken.

Kategori:


Våren är här i all sin bragd och härlighet - detta innebär inte en mjukglass nere vid hamnen och fötterna dinglande från kajen. Det innebär inte härliga kvällspromenixer med kvinnorna bäst i staden. Det innebär inte härliga fjärilar i magen och ett lättare sinnestånd. Det innebär inte annat är ostoppligt regn och rusk, träden blommar - ja visst, men vad spelar det för roll när moder natur visar sig från sin sämsta sida och låter vattnet flöda över auburn och alla dess olyckliga invånare. Det innebär inte en härlig kväll på kalle på spången med en latte på bordet och en intressant konversation-källa med en espresso i handen på andra sidan bordet. Det innebär en Emelie iförd mjukisbyxor, 2 tröjor för att trotsa kylan som tränger sig enda in i rummet, en pojkvän som forfarande sover även fast klockan paserat 16:00 då nattjobben har sina baksidor även om dom väl fyller plånboken. Det innebär inte en utgång på pluto med förfest hos elin och förshopping med ewa - nej det innebär collegefest på UW med keg och yelloshot's.
Ibland blir jag nog bra förbannat jävla trött  på mig själv, jag ska på collegefest ikväll, jag är i USA jag har fantastiska människor runtomkring mig dagarna in och dagarna ut - endå har jag mage att sitta här och längta hem efter sysslor jag utfört oräknliga gånger dessföreinnan.. Nej, ibland så borde jag bara skämmas.
Men det är regnet, det här förbannade regnet som gör allt det där onda - som gror de onda tankarna långt in i hjärnsubstansen.
Jag har ju bara hemlängtan.

Imorgon ska jag till Yakima, blir en road trip med 3 stjärnor i min bok, Kristen, shaya och Megan. Kristens familjehem ska gästas i staden det skämtas hejvilt om. Där mexicanarna har bosatt sig i stora hoper och husen är tagna ur en western film från förr. Trailer parks och white trash ghettos ska det tydligen finnas mycket av. Staden där ett mord om dagen utförs, där drogen och skit är vardag. Skillnad från auburn som tillhör ganska normal statestik och väldigt stor skillnad från buckley där Megan kommer ifrån där det första mordet på 60 år utfördes för någon månad sedan - är det inte hemskt endå? Hemma i sverige så är de farligaste platserna utmärkta med statestiken - misshandel, personrån och våldtäckt - extrema fall mord.
Här är all kriminell statestik baserad på mord - våldtäckter och misshandel har jag inte hör t någonting om men folk blir mördade både kors och tvärs.
Jag läste ju min criminal justice intro kurs förra terminen, King contey där vi lever - är ett utav de 60 farligaste platserna i USA, det låter kanske inte så mkt när vi pratar län och tänker på sverige, men tänker vi på hur stort USA är, så är det nog ganska illa endå.

hur som helst, ordbajsandet är slut för idag.
Emelie ska ta en dusch och försöka reda ut min trissstress.

godkväll.

there is nothing to do about it.

Kategori:


Här sitter jag nu - iförd linne, jeans och blött hår och osminkad, borde både föna håret och smälla på i alla fall lite mascara - men det har varit en tung dag.
Desmond ligger utbredd på sängen och sover, stackarn jobbar natt nu och jag härjar omkring med honom hela dagarna.. Jag är frussen och nyser hela tiden, var och varannan människa här ligger med halsfluss och märkliga hostor - med mina halsproblem så vaknar väl jag totalt igenteppt imorgon..

För första gången sen jag kom hit i september, det tog med alltså X antal månader, men äntligen har jag hittat frukost som jag tycker om och faktiskt ser fram emot att äta, desmond tar alltid med sig en seattle times till mig om mornarna nu - så jag läser den och avnjuter min frukost som består av riktigt mörka, fullkorns bagels, som jag rostar - philadelphia och rökt skinka, tomater och en paprika, samt en kopp kaffe - sedan mina vänner, är min dag räddad och jag kan ut och fajta alla demoner.

Hemlängtan suger så innenordens hårt nu - jag saknar mina vänner så det värker i hela kroppen. Läser Malins blogg om hennes äventyr, läser Ewas och Fredriks resedagbok om deras äventyr och får roliga sms av Elin varje söndag om helgens bravader där hemma. Elin färgar emelies hår ljusare när allt hon borde göra är att vara här och färga mitt hår och klippa ett hår som inte blivit klippt nu på 4 månader, jag VÅGAR inte.. mitt käraste hår, det går åt helvete med allt.
Jag längtar efter sommar hemma i min mälarstad.. Jag vet inte om jag längtar eller om jag saknar.. Saknar jag att bo i Västerås? jag vet inte om jag ska vara ärlig, det känns så avlägset på något vis.. inte som att det var länge sen, men som att det är långt borta - vilket det också är. alldeles på tok för långt borta..
Snart kommer det bli riktigt härligt väder här har det utlovats, då släpper det nog och jag känner mig nog lite lättare om hjärtat igen ska ni se.
Men just nu, ja nu längtar jag hem efter mina tjejer, mina föräldrar och mina älskade syskon! Elenor, kan du ringa mig någon dag?

Nej, hårfön och mascara - ja e påt!

godkväller från den här sidan av atlanten och godmorgon till er därhemma.

kallsup.

Kategori:


Just nu: just hemkommen från gymmet och solariet.

Snart: dusch och middag.

Tidigare: pluggade.


Quartern är i fullgång, känns i hela kroppen.
Ewa och Fredrik anländer hemma i Sverige nu - gör mig mer än måttligt avundsjuk, jag vill hem till ostbågar och underbara vänner.

Funderingar just idag är ganska många - jag är fundersam och halvt irriterad på falska människor som man inte vet vart man har. Tycker jag inte om en människa så klarar jag inte av att smila in mig och vara trevlig mot den personen, det är emot min moraliska sida och mina egna värderingar, varför spendera tid på någon som du endå inte tycker om? tyvärr så fungerar inte alla på samma sätt när det gäller det - detta är en av de få gånger jag önskar att alla människor kunde fungera på samma sätt, för mindre falska människor och lite mer ärlighet är vad världen skulle behöva en rejäl dos av.
Just nu tänker jag spendera tid med min karl, han vet jag i alla fall vart jag har.

framflyttat datum om planen går i lås är jag hemma redan fredag den 13e juni - på min 21 års dag.
Håll tummarna med mig - så kanske ni har mig hemma då!

godmiddag.

tåspets och rosblad.

Kategori:

Först tänkte jag börja med att tack Emelie för härliga pepp-ord! och säga till den andra individen, tack för ursäkten, ursäkten godtas. Jag tog illa upp för att jag alltid har haft problem med stavning och böjning av ord, pga språkkonflikter, så när jag bor i usa nu, är det mkt svårt att göra övningar varje dag och memorera ord man ser på mjölkpaket, bussar m,m - som har varit min dagliga övning i många år, där känner jag att jag rullar tillbaka hästlängder med min svenska när jag är här. Jag bor i Usa nu och har glömt bort svenskan - attityden är inte riktigt jag, så nej, så var det inte. Jag är så stolt över att vara svensk och längtar hem jätte ofta, skryta över bragder gjorde man på högstadiet inte längre. Självklart tycker jag själv att jag är kick ass grym som klarar av det så bra som jag gör, som tog mig för och åkte hit alldeles ensam utan att veta ett strunt - på den frågan är svaret JA, jag tycker själv att jag är duktig och jag är stolt över mig själv som har kommit så här långt. Men jag skulle aldrig falla mig in att skryta och tycka att jag är bättre än någon annan.. vilket leder mig in på en annan slinga. (jag förklarade inte bara för dig, utan även för andra som kan ha tolkat det precis dom du gjorde).

Den andra slingan flyter in på tankegången, detta har ingenting att göra med kommentaren, bara egna funderingar, är det förbjudet att vara stolt över sig själv? att tycka att man är kick-ass, att tycka att fy fan, det här har jag ju gjort riktigt bra? Är det inte så i vårat samhälle idag? är man stolt över någotning man har åstakommit, ja då är man en extremt irritersam skrytmåns - vem är jag att kasta sten i glashus, jag har filosoferat i samma tankegång jag - men efter fundering så är det så fel.. och så jäkla svenskt. Jag har funderat mkt på det sen jag kom hit, där folk faktiskt hjälper varandra och på riktigt önskar varandra riktig lycka och är riktigt lyckliga för andra människor. Jag har begåvats med fantastiska vänner hemma i Sverige viket alltid har fått mig att känna mig riktigt betydelsefull, ingen har någonsin haft giripetter i ögonvrån och hoppats att jag ska falla på trynet och misslyckas, inte vad jag vet i alla fall - men vi ser det, runt omkring oss varje dag.. jantelagen..

  • Du skall inte tro att du är något.
  • Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  • Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  • Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  • Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  • Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  • Du skall inte tro att du duger till något.
  • Du skall inte skratta åt oss.
  • Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  • Du skall inte tro att du kan lära oss något.

    • Kan vi inte skrota jantelagen och ställa oss upp och säga, fy fan vad jag är bra. Jag tror absolut att jag är någonting, jag är lika god som vem som helst annan, jag är klokare än många - för det finns många människor som inte använder deras klokhet, jag tror inte att jag är bättre än alla, men jag tror absolut att jag är bättre på någonting än någon annan, precis som jäkligt många människor är bättre på jäkligt många saker än vad jag är, tänk att förstå sig på matte alltså. jag fortsätter inte listan nu, jag säger bara - alla människor borde ge dem själva lite med creds och tro på sig själva och faktiskt erkänna för sig själva att ni är jävligt bra. 

    Dessa ord är till mina prinsar och prinsessor där hemma i svealand, för mig, är ni det bästa som finns - ni är värda all lycka i världen. Jag hoppas att ni vet, hur extremt jäkla bra ni är!! Jag är så stolt över att kunna kalla mig er vän, för ni är någonting att vara stolt över!

    love. 

    agrosvenne hoppar på bloggen.

    Kategori:


    Idag svepte jag återigen in på min blogg och hittade en kommentar, jippie tänkte jag och läste och suckade, vad är det för arga och irriterade människor som läser min blogg egentligen? Blev fruktansvärt irriterad och funderade först bara på att ignorera jävelskapet.
    För det första så förstår jag inte hur människor orkar sitta på bloggar och läsa och irritera sig över vad som skrivs, snälla ni - läs då inte, ingen som har tvingat er, min blogg är inte ett pop-up window på er dator lika lite som på min, så håll dig borta om det inte passar. Denna person är också någon som jag känner av någon anledning, eftersom personen i fråga vet om hur länge jag har varit här, om inte en helt anonym person har orkat svankat tillbaka i tiden och snokat bland alla existerande blogg-poster.
    Som vanligt när jag får en irriterande kommentar, ungefär den 4e eller 5e nu på lite mindre än ett år så har jag alltid en idé om vem det är - men just nu är jag bara irriterad, passar det inte - håll dig borta.
    Denna gång så valde jag att inte publicera kommentaren för att jag tycker inte att den hör hemma, för den stör mig - det stör mig att folk orkar irritera sig så hårt.
    Men jag tänkte dock skiva den här i bloggen och svara på den därefter.

    "men shiiiiit "bott" i usa inte ens ett år, och nu har du svårt med svenskan? SNÄLLA!" för det första så verkar personen som har skrivit inlägget också ha kraftiga problem med svenskan då kan jag se X antal gramatiska fel i denna mening, men vem är jag att säga någonting?
    För det första vet jag inte vad "bott" i citat-tecken ska betyda, jag bor här nu - har inget hem hemma i sverige, ingen lägenhet och inga kläder eller prylar, allt jag äger och har, har jag här, om man bortser från det lilla förråd som är beläget hemma hos mamma.
    När jag ursäktade min svenska i mitt förra inlägg så hade det inte enbart med att göra att jag har flyttat till usa och bor här, även om det självklart påverkar, du kan fråga många av dom som bor här som inte pratar svenska dagligen hur lätt man kommer in i engelskan. svårt att hitta ord på svenska, slänger in engelska ord och böjer svenska ord helt fel.
    Men - det är inte därför jag har problem med min svenska, det ligger bra mkt längre tillbaka i tiden än så.
    Som många vet så bodde jag en del av min uppväxt i norge, gick i norsk skola, pratade flytande norska och glömde bort svenskan, precis som man gör när man är liten - när jag kom tillbaka till sverige, svensk skola noch svensk undervisning - så upptäckte lärare, mina föräldrar och jag själv kraftiga problem med min stavning och särstavningar - för norge må vara hur nära det än må vara men språken är dock endå olika. Vanliga felstavningar på ord är med Ä och E då man i Sverige använder mkt Ä och i norge mkt E.. särstavningar var också ett stort problem och var det länge och är det fortfarande. På gymnasiet grabb-retades alltid björkis med mig för mina särstavningar som fick lampa, hund valp m,m.. men klassikern vatten droppar tar väl priset? Hur som helst, jag lärde mig av mina misstag och skrev väldigt mycket för att hålla träningen upp, en i dag kan jag har problem med vissa ord att stava. Jag fick en såkallad språkkoflikt vilket är väldigt vanligt när man är flerspråkig på mer än ett språk, jag var 11 år och leave it alone, ingenting jag är stolt över, det är bara som det är.

    Så när jag då har bott i usa 7 månader nu, lämnat in oräknliga uppgifter och läst x 1000 sidor kurslitteratur och har alla mina närmsta vänner här, plus min pojkvän och hans familj som engelsktalande,  så kommer man in i språket, jag drömmer och tänker på engelska och kan i bland har riktigt svårt att komma in i svenskan igen, när jag inte pratar svenska varje dag.
    Så skulle det nu vara så att du mot förmodan faktiskt har bott i usa, så har du garanterat pratat svenska varje dag, annars skulle du förstå, för även om du inte hela ditt liv hade haft problem med stavning och språk så tappar många ord och stavning efter en viss tid här, eller så är du överklassat geni och är du det så råder jag dig verkligen att inte läsa min blogg något mer, du kommer bara bli besviken.

    Det är det jag verkligen inte förstår och det jag blir så trött på och vad som påminner mig när jag har sådan ruskig hemlängtan ibland varför jag är här och varför jag trivs så bra som jag gör. för människor är lyckliga, människor är genuint glada för andra när någon gör någonting bra, människor är inte bittra, människor attackerar inte andra, människor orkar inte lägga energi på onödiga saker som att lämna en elak kommentar i bloggen. leave it alone, läs inte om det stör dig så hårt, men varför i hela fridens namn ska du göra både dig själv och mig till åtlöje?

    Kryp du tillbaka under din sten och håll dig kvar där tills du lär dig hur man beter sig, eller så kan du ju testa någonting nytt och inte vara så förbannat svensk, våga skriva vem du är istället för att vara en anonym avsändare.
    Det är lätt att prata och snacka va? men det är inte lika kul att konfrontera och stå för vad man tycker?
    Kan man inte stå för sina åsikter och sätta sitt namn på dom - så ska man heller inte ha några åsikter.

    väx upp och sluta läs om det stör dig så mycket.

    till alla er andra, kärlek till er.
    Ewa, jag saknar dig också så det gör ont i hela kroppen! snart! 10 veckor - nedräkning, sen är jag hemma för en stund!

    35:e försöket.

    Kategori:

    enda sedan jag anlände tillbaka från Cali har jag försökt att glida in på bloggen, lämna ett härligt och soligt avtryck - men blogg.se har tvärvägrat att stilla mina bloggbehov de senaste dagarna och nu när det väl fungerar ja då har jag skola om 25 minuter och måste hinna till campus, hitta parkering och köpa en kaffe i kafeterian innan jag kan göra någonting över huvudtaget utav min dag.
    Så bloggande? det får jag helt enkelt hinna med en annan dag.

    Ps. min svenska är katastrofalt dålig, så ha överseende med stavfel och särstavningar.

    kika bilddagboken, så ser ni uppdateringar från cali.

    godmorgon.