EM

Jag frågar bara mig själv, dag efter dag nu..
Varför känns det inte mer?
Jag borde vara förtvivlad, ledsen och besviken och väldigt förbannad..
Men varför känner jag ingenting?
Det var helt enkelt aldrig vad jag trodde att det var, så därför gör det ingenting..
Det är helt enkelt inte viktigt, du är helt enkelt inte viktig för mig.

Imorse så vaknade jag till liv av body pump´en, jösses vad skönt. (peppar mig själv för det var ett helvete att gå upp).
Somande på förläsningen och Max fick väcka mig, vilket fick Clara att börja skratta tyst bakom mig - men jag var ju så trött!

Därefter så satt jag, clara, max, victor, jens och så kom mian en stund i cafeét, där vi satt och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord, diskussioner som vanligt. Jag, Clara och Victor tog oss 2-3 timmar senare iväg till en pizzeria och käkade pizza (känns som om min tidiga uppgång gick kepprett neråt.)
Hur som haver, ytterligare någon timmes prat.

Jag trivs så bra med folket, det är så otroligt kul - jag som var så rädd att ingen skulle passa mig eller jag inte skulle passa någon annan, det är tur att jag har fel så ofta som jag har fredrik björklund som alltid tycks ha rätt;) men kvar i norge med en rik norrman blev jag ju dock inte;D
Ikväll så ska vi till kårpuben, lite samkväll. Trevligt!

nej men om man kanske skulle ta och ta den där löprundan som jag tvingat mig själv till och sen duscha och mossa håret och dra sig mot pendeln? jo, det låter som en plan, helt klart! otaggad, grymt otaggad.. på kylan alltså.

gooodkväll!

FASANFULL BOK!
- Innan jag åkte tbk till sverige den här gången så lånade min kära vän Eva ut en rosa bok till mig, skriven av en norsk karl, boken heter pornopung!

Den är så fruktansvärt jävla provoserande, fler gånger har jag velat slänga ut den genom fönstret och låta den blåsa bort i stormen, men en annan del av mig vill fortsätta hata, vill läsa vad som inträffar på nästa blad och nästa och nästa och nästa..
Det är ett kollektiv i Oslos innerstad, precis där jag bodde under min tid i Oslo faktiskt, på Kampen. Det är 3 snubbar som bor där, the black book tillhör en av killarna, på kort tid så ska han ha 122 st precis som casanova. han drar alltid på "kjekkern" raggartur, det är en sport i sig och han är medveten att det är tjejerna som bestämmer, det gäller alltså bara att ge tjejerna precis det dem vill ha, spela spel för att få dem dit man vill.
Den här boken beskriver killarnas tankar, låter oss glida in med på förfesterna, höra grabbarnas snack i köket när drinkarna fylls på.. den ger oss precis så mkt information som vi tjejer inte vill ha, eller vill vi?
Skithögar, svin, mansgrisar och jävla idioter är några ord att använda.. tänk om det bara var bok? men nu råkar det ju faktiskt vara så att precis det här inträffar både här och där lite överallt hos många grabbgäng vilket både du och jag vet, sorgsett nog, blir dem aldrig vuxna?
Det värsta är deras kroppsyn, den där boken skulle ge varenda brud med dåligt psyke både anorexi och bulimi..
Boken är inte ens särskilt välskriven, så jag läser den inte pga bra journalistik, nej jag vet inte varför jag läser den.. kanske för att någonstans så vill man veta och spela martyr för att killar verkligen är stolpskott? Jag vet inte riktigt jag..
Men om en kille någonsin frågar mig varför jag är skeptisk så ska jag lämna över den här boken och jag säger en gång för alla, killar är fan svin och jag tänker fan bli likadan.
Slampa slyna, kalla det vad du vill, jag tänker knulla som en karl och ha samvete där efter.. toppen samvete!
Skämt å sido.. på riktigt, så tror jag inte alls att alla killar är svin, men eftersom min radar aldrig fungerat förut så drar jag alla över samma kam, för säkerhetens skull, min säkerhet först!

Jag vet direkt vem jag har lust att skicka den här boken till, vem vet, han kanske får en rosa bok i posten snart..

godnatt folks!

Umgås inte med människor som tar mer än dem ger, eller som inte ger dig någonting överhuvudtaget.
- det har alltid varit min filosofi.

Det var dags att solla bort.

godmiddag,

Att i denna ålder tro att ingenting någonsin kommer att förändras är naivt.
Att tro att vissa av dina bästa vänner inte kommer att bytas ut innan den dag du fyller 40, är naivt.
Att dina intressen kommer att bytas ut är fakta, att det du anser är kul idag kommer vara goda minnen om några år, det är sant och det är naivt igen att tro att livet inte förändras ju äldre du blir.

Men på många sätt så vill jag inte förändras, jag vill leva mitt sex and the city liv långt långt fram i framtiden, men inser även jag att livet är inte lika charmigt som på manhattans gator där mina 4 idoler valsar omkring, även jag förstår att verkliga livet kanske inte är allt så glammigt att som nästa 40 år gammal kunan leva som en 20 åring övergår mitt förstånd och jag inser att om jag nu skulle valsa omkring på den valsen, möta frånskilda eller gifta män på sina tidiga 40 och dricka mig igenom arbetsveckorna och köpa skor för hela månadsslanten och samtidigt vara läcker och moderiktig, ha massa pengar till  flashiga cosmopolitans, så skulle inte livet räcka till, man kan inte leva på det sättet det förstår jag ju så klart och om jag nu trots allt skulle promta och absolut leva det livet så skulle jag få leva det ganska ensam, för i en verklig bild av verkligheten så fungerar det ju inte så, så klart.

Men, å andra sidan, så vill jag inte hamna i en enplans villa i en halvtaskig förort med en man som tillslut bli gammal och grå han också, med barn som gapar och skriker, bortskämda snoriga tonnåringar som tror att tårar löser alla problem och ger dem allt dem vill ha. (min tonårsperiod skrämmer mig för att skaffa barn). Att den enda glädje på dygnet är när glamour börjar, att städa huset blir en vana och att gå ut i regn oc hrusk i det gråa sverige med barnvagnen dragandes efter mig, för att ungsaten ska få luft och jag ska försöka slita av mig några babykilon, för att sedan baka en stor kladdkaka oc hsmälla i mig hela själv, att slita med matlagning och ha den färdig till klockan 5, servera min man en öl efter maten lagom till sporten, natta ungarna och själv lägga mig i andra änden av soffan från min halvt snarkande man som somnade lagomt till målresultaten, sätta mig och läsa min hemmafruporr i form av en smaskig daniel steel roman, att enda glädjen i mitt liv är när månadens bok från bokklubben dämper ner i brevlådan, glömmer ungens välling och sjunker förtrollande in i daniel steels förtrollade värld där sluten alltid är lykliga..

Nog inser även jag att livet inte är svart och vitt, en stark nyans av grått skulle jag vilja stöpa min framtid i..
För nog är det svårt. Jag kan inte leva som 20 resten av mitt liv, jag heller inte leva som småbarnsmamma i förorten, då tar jag förr eller senare livet av mig. Jag vet att livet inte kommer bli så för min del och jag vet att jag kommer få en bra balans av eget liv och familjeliv, jag är för bestämd oc hför målinriktad för att inte trivas med livet, trivs man inte , då gör man någonting åt det - man är sin egen lyckans man.

Men vilken jävla tur för mig att jag bara är 20, student och singel. Jag behöver inte fundera över sådana ting än på 10-15 år. Jag kan festa hela nätterna, jag kan shoppa upp alla matpengarna, jag kan sova borta en fredagsnatt och vanka hem kl 0700 nästa dag, jag kan ha kul med mina vänner i nuet utan att behöva fundera på vilka som är kvar när jag är 40 eller inte, jag vet ju på ett ungefär och jag nöjer mig bra med det!
Jag kan käka nudlar en hel veck och bara tänka på mig själv, jag göra precis vad jag vill för jag är fanimej alldeles för ung för att ens fundera och tänka sådär mkt, det ger mig gråa hår! Att släppa loss, leva livet och ta problem när dem kommer, är precis så jag ska leva mitt liv de kommande i varje fall 5 åren.
Ta ansvar för mitt och klara mig bra, det ska jag göra bra!

Det spelar faktiskt ingen roll vad du gör, hur du gör det, vilka du umgås med och hur ni sköter era liv, huvudsaken är att ni trivs, att ni känner att ni får ut mest möjliga av erat liv, att ni kan leva och må bra oc hinte oroa er för mycket! att ni inte umgås med människor som inte längre ger er någonting att ni ibland sollar bort vänner som bara åker snålskjuts, på vad?

Man är sin egen lyckas man och det är upp till var och en hur man vill leva sitt liv.
Det är inte färdigt stöpt om du ska bli 5barns morsa i slummen eller VD och bo på lidingö.
Kära jag, allt går om man vill, bli president, bli städerska - man kan det mesta.

Nu råkar det vara så att jag ska bli lärare, jag ska studera till lärare i alla fall.
Men, min framtid, den vet ingen, någonting om.
lev i nuet, fjompa omkring och var precis som du vill.

Allting är inte alltid vad det ser ut att vara!
Ewa, Eva, Jocke, Malin, Hedvig, Amanda och Karin.
- Ibland, då bara vet man.

godmiddag.


PS.
Det är nu sant och påkommet ordentligt, ingen hemlighet, vi vet hur det är nu, efter många diskussioner, men mest tankar av mig själv.. jag har aldrig varit kär och nu funderar jag på om jag någonsin kommer kunna bli det, för rädd, för skeptisk.. för om jag inte har varit kär förr? hur känns det egentligen? hur fan gör man?

Året 2006 bestod av allt ett bra år ska innehålla, samtidigt som den innehöll dåligheter som ett bra år ibland måste ha med sig som släptåg, som en illaluktande fjortis som jagar efter hennes mkt populärare storesyster.

Året fick en start med arbete, många pengar på kontot, njutande av en underbar lägenhet och studentfesterna slog sig på, fest efter fest, utgång efter utgång, öl efter öl - ni förstår vinkeln. Att försöka minnas allt är en överkurs även för mig. Men det finns interna saker som vi förstår, detta är väl huvudsaken? för en sak har jag lärt mig det här året, det finns viktiga och oviktiga saker och det är bara det viktiga som man ska lägga energi på. Carolines födelsedag, strax efter emelies, på emelies fick vi köpt prinssestårta och på carolines bjöds det på homemade by emelie, det var smarr!!
Studenten planerades, med bråk och osämja, men i det stora hela så ser jag på min studenttid som hittills den bästa i mitt liv, för oj så skoj vi hade! Vi ser tillbaka på när emelie blev väckt klockan 6 på morgonen av ett gäng utklädda raggare, vilka bestod av grabbarnagrus, öl till frukost till en nyvaknad emelie och vipps så var jag klädd i slitna jeans, skinnväst, rött läppstifft och rund under fötterna.
Där gick vi vidare till rudbeck, stan, skolan, tp och sen däckade emelie före 12:00 hemma i min egen soffa.
calypso på kvällen, vilket gav sina egna avslut..
vi ser vidare på elbaturen och gröna män, alla pekar på emelie och en trång natt i sängen mellan fulla och odrägliga pojkar.
vi ser på champangefrukosten hemma i min lägenhet, då vi slänge omkring på stan därefter påväg runda som satan under fötterna för att komma oss till skolan, med champangeflarran i handen sprang jag på chefen, ewa och en arg cyklist. I skolan så kom tårar, en efter en. betygutdelingar och signering i studentmössorna. (vart är min nu?)
utpsring och letande efter föräldrar, släkt och vänner, en lång fär på traktorflak, skrikandes och drickandes, lyckliga och spralliga.
solen sken, vi tog studententen.
fina presenter till oss alla och en raketfest på kvällen!
bästa dagen.

därefter så kommer sommaren 2006 med sprakande visioner! den  bästa sommaren.
den börjades med fotbollsskolan första veckan, med olidlig hetta, en 19 års dag som passerade obemärkt, följdes med utgångar på heta förfester, långa nätter på sjökrogen och långa köer, sjökrogen blev en succe och hjälpte även sommaren en bit på traven.
jag minns förfester med för mkt alkohol, härliga skratt, jag minns sena nätter, med mystiska möten, kärlekshistorier och sommarromanser. jag minns grillkvällar med kubb och skratt, jag minns en hemmafest i juli som erbjöd bad i tunna, trevligt sällskap och ett återförenande med amanda. Det var en sommar med jobb och löning, expert eggeborn jet again.
Jag minns kärleksångest och jag minns så mkt mer.. förra året är fullt av så mycktet.
Jag minns min sista vecka, med utgång efter utgång.. jag minns min avskedsfest hos elin med kräftskivor och öl i mängder, jag minns sista kvällen på sjökrogen, dagen innan flytten, ångest och tårar och farväl till älskade vänner...

för dagen därefter så skildes jag från det jag älskade mest, jag skildes från det jag verkligen brydde mig om. Jag  åkte ifrån västerås, hösten kom och det var dags att gå vidare efter studenten, det var dags att bryta upp tryggheten, flytta från vänner och älskare. Det var dags att ta farväl för en stund.
drastiska vändningar? jo, det är sagan om mitt liv..
första månaden begavs i tårar, hem, hem och hem, var min melodi, jag ville bara hem igen..
men jag bet ihop, gav det en chans, träffade underbara människor och underbara vänner.. det är ett liv som jag trivdes i, en stad som var okej.. jag njöt och jag längtade, men fastnade aldrig helt.. lärde mig älska igen, klarade av att bli kär för att återigen lämna bakom mig.. lämnade återigen vänner jag fått och vänskapsband jag skapat.. för ännu en flytt till en annan stad skulle hinnas med innan 2006 gick till sitt slut..

den andra epoken i mitt liv ska börja på riktigt, efter ett mellanspel i oslo så begav jag mig hit till stockholm och lärarhögskolan, jag ska bli gymnasielärare och bosatt i flemmingsberg är jag nu..

jo, det har verkligen varit förändringarnas år, det har varit modets år, det har varit vänskapens år, självklart har det varit kärlekens och affärernas år, men, det, det håller jag för mig själv...
jo för visst minns vi karlarna, men det är mellan oss vi, som känner varandra väl.

2007 är nu startat och jag har inte höga förväntningar, det är alltid förväntningarna som gör en så besviken, jag tar en dag i taget och hoppas på det bästa, peppar mig själv att klara av mina studier och glädjer mig otroligt för att vara hemma igen.

nyåret skålades in med lugna glas, trevligt sällskap och en lugn kväll.
vi väntar med nyårslöften tills rutierna går i tillträde.
nu säger jag godkväll och gottnyttår.