Kan inte varlden sluta hacka pa britney nu, det har gatt for lang ungefar 5 ganger om. arma flicka, hela varlden gottar sig i hennes tragedi, det ar sa man kan krakas pa alltsammans. Gud vad jag hoppas att hon klarar av att ga under jorden ett bra tag, glommas bort litegranna och komma tillbaka starkare och mer framgangsrik an nagonsin. Jag haller tummarna for en ljusare framtiden, helt klart.
fan vad jag saknar er hemma nu! ring mig, paminner om numret 001-253-266-7789 ni har varit flitiga manga av er, men jag har bytit nummer lika flitigt.
L.A om 4 veckor! YEY! kunde inte langta starkare efter springbreak!
Det är vår. Det är i alla fall känslan jag får, utan med minsta mening att falla in i rimstugan så kan det ju lätt bli så när man känner hur lusten, känslan och motivationen återigen snurrar omking i blodomloppet. Efter månader med regn, rusk, moln och kyla så är det nu dags att öppna dörren för ljusare tider vilket sista veckan har visat lysande exempel på, tack gudar och allt det andra för denna vårveckan som var precis vad jag behövde för att ladda om batterierna för kommande storhetstider.
Idag mottog jag mitt första riktigt viktiga letter of recommendation, viktigt, läckert och riktigt briljerande. Att få ett sådant brev från min tuffaste instructor, gjorde mig riktigt glad och stärkte självförtroende något alldeles enormt. "both of these courses are extremely challenging for my domestic students and as a first year international student, Emelie has performed admirably in both classes" lycklig? det är bara förnamnet, det fortsätter paragraf efter paragraf, vilket var någonting jag verkligen behövde nu när jag inte har kännt mig på topp at all när det kommer till mina prestationer i skolan med tanke på alla händelser som har fått tiden att springa iväg när jag behöver den att stanna upp och ge mig tid för studier..
Det, tillsammans med det härliga vädret som erbjuder härliga solstuder på våran uteplats, där man utan problem kan sitta i t-shirt och lapa sol en timme, inte för att tiden har räckt till, till det, men vetskapen om att det går är kraftig nog:) har lätt till att jag nu känner att jag gått och väl orkar slutspurten och springa hem denna quarter i säkerhet också!
Idag åkte jag till southcenter mall med robert, härligt att komma ut ur auburn som vanligt, även om helgerna this days erbjuder äventyr efter äventyr. ikväll ska sarah firas på red robins, mums med god mat och trevlig sällskap, robert och kristen går i allians mot the swedes. I morgon ska jag och des ta med hans lille-bror på bio och middag, mysigt! på lördag smäller det dock härliga till!!! - jag och pink m,f = massa andra, ska första käka någon mumsig middag och sen smäller det av och blir andra bullar än lugna och mysiga middagar! THE HIVES!!!! downtown seattle så ska vi glana in the hives, hemmifrån kära västmanland all the way to the states. njuter och längtar, nu blir det rock'n'roll!!
kärlek till er alla, här fick ni lite uppdatering. njut!
Sitter just nu i biblioteket. Har haft min forsta lektion redan och klockan ar 9 och en hel timme kvar till min engelska borjar, har noll lust att ga, ville bara liggar kvar i sangen den har morgon, speciellt nar des ar ledig fran jobbet.. Han hade smygit ner ett jatte mysigt kort i min vaska imorse som jag hittade pavagen till skolan, efter ett pikande sms fran karleken. med kortet sa var det ocksa en cd skiva som jag nu sitter och lyssnar pa.. det var ju inte langt ifran att tararna kom efter forsta laten, tank att aven fast vi brakar och tjaffsar som vi gor, sa ar jag sa ruggigt jakla kar.. han hade en instrumental lat i borjan, som han spelat in sin karleks forklaring pa.. det ar nog det mest romantiska nagon, nagonsin har gjort for mig. Nu rasar latarna igenom, men underbara karleksbalader, som det kanns som om han verkligen har lagt ner sa mkt tid pa.. dom ar sa ratt, for precis allt vi ar.. ja usch vad ackligt kar jag ska ga och vara, vem kunde ha trott det? lycklig och kar, i en amazing person.. den som vantar pa nagonting gott, vantar alltid for lange, men nar det kommer - sa tackar man sa mkt.. aldrig trodde jag nog att jag skulle trilla dit sa har.. men hander det sa hander det, da ar det inte mkt att gora at den saken inte.
Karlek, sa himla mkt karlek till alla er dar hemma ocksa, jag alskar er av hela mitt hjarta! tankar pa er!
I have amazing friends, am crazy inlove with my wonderful boyfriend. Is finally getting back on track with life, school and everything else that actually matters. After tomorrow, I have catched up. I'm back where I should be, right on top of my life.
Jeanettes pappar har nu landat på amerikansk mark, väntar på att han ska ha hälsat på jeanette på sjukhuset innan han kommer hit, han ska sova i jeanettes rum, nog känns det väl märkligt när jag aldrig har träffat honom förut, men man måste hålla ihop så mkt man kan i en situation som denna, det är en sak som är klar.
Idag skickade Will Scott, min lärare i media analysering, iväg mig till kuratorn på skolan, efter att mer eller mindre brytit ihop efter lektionen.. en blandning av chock, som ändrade riktning, tröttheten börjar ta ut sin rätt på obehagliga sätt, har max, om man lägger ihop alla minuters sömn jag fått, fått 2 timmars sömn sen i lördagsnatt.. Helvetet öppnade verkligen sina portar på vidgavel och stängde igen stenhårt så fort jag passerat tröskeln.
jag är inte i det här ensam, det är människor omking mig som ställer upp och är fantastiska vänner, det är när situationer som denna knackar på dörren man verkligen inser, man inser vilka sanna vänner är och man inser vilka man kanske inte ska lägga någon mer energi på.. Jag tror jag har valt mina vänner väl, för alla mina vänner ställer upp 100%.. det värsta som finns är att få en obehaglig överaskning när människor man trodde på inte finns där när det krisar sig, det hade nog fått droppen att rinna över om det hade visat sig att vänner här är skräp. men dom är fantastiska och jag ger all min kärlek till dem, som fått mig igenom den här första veckan.
nu är det mycket praktiska saker som ska ordnas med, om Jeanette ska hem till Sverige, så måste jag få en ny room mate, flytta kan jag inte, för kontrakt har jag och jeanette skrivit på enda till juni. Och om jeanette kommer tillbaka till spring quarter, om hon åker hem, hur ska vi göra där i mellan? jag skriver detta och inser att nästa hyra ska endå inte betalas förrän nästan då och då klarar vi det ekonomiska, men frågan är - hur ska jag klara mig utan henne? den här lägenheten är ruggigt stor och läskig även när hon sover här och är här, nu har vi köpt ny soffa och allt, ska jag sitta där ensam och glo på tv varje kväll? tack och lov så har jag en underbar pojkvän som gärna upptar platsen bredvid mig i soffan..
men jeanette, du är min andra halva.. om du åker hem.. vad ska då bli av med mig? vem ska då förstå? vem ska då skratta åt ingenting med mig? vem ska då laga mat? vem ska då vara mitt trogna sällskap? vem ska då, vara min bästa vän här på andra sidan atlanten?
sanningen är att tomrummet som skulle dyka upp om det blir strängt bestämt att jeanette måste åka hem.. vill jag inte ens hitta någon som kan fylla.. men jag ser ändå hopp, hopp om att hon inte ska behöva åka hem..
nu är det fredag, helgen ska kickas igång och jag har fått stränga ordrar om att inte öppna en enda bok i helgen av alla mina lärare..
NU ska umgås med min karl. vänta på att jeanettes pappa kommer, trevligt att träffa honom, tråkiga omständigheter bara. sen blir det bio med tjejerna ikväll och min man så klart..
ibland så inser man, hur kärt livet är. jag älskar mitt liv och har nog aldrig uppskattat det så mycket som nu.. tänk vad lyckligt jag kan skatta mig, just bara för att jag har fantastiska vänner som hjälper mig genom allt..
Life has so far taught me one thing, it never turns out the way you thought it would, no matter how well you plan, life has it's own plan for you. This is my journey and my attempt to follow the road life lays out for me, as a new mom, and with the constant struggle of what country and continent to call home - my journey to figure out where I actually belong.
